I förra veckan när jag skulle lämna på dagis stod ett par pappor (den ena en mycket god vän) och pratade vid grinden. Det skedde nån form av missförstånd dem emellan.

– Nej, jag är inte David. Men här kommer däremot Davids exfru, säger han och pekar på mig.

Instinktivt ville jag vända på huvudet och kolla bakom mig. Vem? Vem syftar han på? Det hade givetvis varit helt onödigt för det var ju mig han pekade på.

Jag – en exfru. Någons exfru. Han är min exmake.

Jag måste verkligen sätta mig nån kväll och räkna ihop mina vuxenpoäng. Excel har säkert nåt skönt program för det.

Köp Efter Morris här:

Prenumerera på nyhetsbrevet: