Att ha ett rikt ordförråd kan aldrig vara av ondo. Det anser i alla fall jag. Mindre omtyckta ord har också sina användningsområden även om man bör vara en smula restriktiv från och till. Diskussionen om ordens användning ska vara pågående men få ska totalförbjudas enligt mig. Även barn blir hysterisk arga. Rätt ofta har det visat sig. Men förbud i olika former tror jag inte på, det får bara motsatt effekt är min erfarenhet. Och ord är ju så roliga.
Ett ord som absolut har sitt existensberättigande är den användbara "idiot". Julian har uppmärksammat att det ofta förekommer under våra bilresor, såväl korta som långa. Eftersom det är jag som kör får jag (och alla som kör just som idioter) ta på mig det. David har fullt upp att underhålla barn i baksätet och har inte tid att spy galla över medmänniskor. (Jag vill ALDRIG byta plats med honom.)
– Mamma, var det där en idiot? undrade Julian en dag när en gul bil stannade vid övergångstället.
Hur kan man veta vem som är vad? Men idag på väg hem från sjörövardagis klarnade det något för honom. En hundägare hade "glömt" att plocka upp efter sin hund. Och det var ju äckligt.
– Idiot! tyckte Julian.
Där ser man. Sen hittade han en planka som han ville att jag skulle gå på, i sann sjörövaranda. Och då tyckte jag att han var lite av en idiot. Fast en väldigt söt en.
Att ha ett rikt ordförråd kan aldrig vara av ondo. Det anser i alla fall jag. Mindre omtyckta ord har också sina användningsområden även om man bör vara en smula restriktiv från och till. Diskussionen om ordens användning ska vara pågående men få ska totalförbjudas enligt mig. Även barn blir hysterisk arga. Rätt ofta har det visat sig. Men förbud i olika former tror jag inte på, det får bara motsatt effekt är min erfarenhet. Och ord är ju så roliga.
Ett ord som absolut har sitt existensberättigande är den användbara "idiot". Julian har uppmärksammat att det ofta förekommer under våra bilresor, såväl korta som långa. Eftersom det är jag som kör får jag (och alla som kör just som idioter) ta på mig det. David har fullt upp att underhålla barn i baksätet och har inte tid att spy galla över medmänniskor. (Jag vill ALDRIG byta plats med honom.)
– Mamma, var det där en idiot? undrade Julian en dag när en gul bil stannade vid övergångstället.
Hur kan man veta vem som är vad? Men idag på väg hem från sjörövardagis klarnade det något för honom. En hundägare hade "glömt" att plocka upp efter sin hund. Och det var ju äckligt.
– Idiot! tyckte Julian.
Där ser man. Sen hittade han en planka som han ville att jag skulle gå på, i sann sjörövaranda. Och då tyckte jag att han var lite av en idiot. Fast en väldigt söt en.
{comment}
Köp Efter Morris här:
Senaste kommentarer