”Hur vet du vet?”

De allstädes närvarande frågorna "Varför då?", "Hur då?", "Vaddå?" och "När då?" har fått en värdig följeslagare på senaste tiden.

"Hur vet du det?". Frågan går att appliceras på precis allting som en vuxen säger.

– Hur gammal är du, mamma?
– 35…
– Hur vet du vet?
– För att jag är född 1972.
– Hur vet du vet?
– Det har mormor sagt.
– Men hur vet hon det?

Mållös. Eller:

– Vad är det i köttbullarna?
– Kött.
– Hur vet du det?

Eller:
– Vad är det här? Tistlar eller?, om salladen på tallriken på Aquaria.
– Ha ha ha, nej! De skulle väl aldrig servera tistlar heller.
– Hur vet du det?

Sen har vi de mer svårartade fallen som:
– Finns det andra som bor ute i rymden?
– Ja, det tror jag. Någonstans.
– Hur vet du det?
– Det vet jag inte, men jag tror.
– Varför tror du det?

Då måste man ta till nödfallslösningen som jag svurit att aldrig använda på mina barn…
– DÄRFÖR, bara…


De allstädes närvarande frågorna "Varför då?", "Hur då?", "Vaddå?" och "När då?" har fått en värdig följeslagare på senaste tiden.

"Hur vet du det?". Frågan går att appliceras på precis allting som en vuxen säger.

– Hur gammal är du, mamma?
– 35…
– Hur vet du vet?
– För att jag är född 1972.
– Hur vet du vet?
– Det har mormor sagt.
– Men hur vet hon det?

Mållös. Eller:

– Vad är det i köttbullarna?
– Kött.
– Hur vet du det?

Eller:
– Vad är det här? Tistlar eller?, om salladen på tallriken på Aquaria.
– Ha ha ha, nej! De skulle väl aldrig servera tistlar heller.
– Hur vet du det?

Sen har vi de mer svårartade fallen som:
– Finns det andra som bor ute i rymden?
– Ja, det tror jag. Någonstans.
– Hur vet du det?
– Det vet jag inte, men jag tror.
– Varför tror du det?

Då måste man ta till nödfallslösningen som jag svurit att aldrig använda på mina barn…
– DÄRFÖR, bara…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *