Åter från det oupkopplade lantlivet. Åter till rörlig bild, mobiltäckning och vattenklosett. Åter till trång lägenhet. Det enda som verkar vara som det varit nu i fyra veckor är tempot på ungarna. Det tempot gör sig mycket bättre i en stor skog än i en trea på 66 kvm. Well well. Nollåttans ok att bära. Och en fika på Blå Porten väger upp en del och bringar djup insikt om varför man bor i det här myrboet och inte i Vingåker där urtvättad t-shirt, crocs och mysbrallor är var mans (och kvinnas) egendom.

Vi har haft det underbart i alla fall. Bilder kommer så småningom.

Julian har efter hemkomsten fått ett ganska otippat och hastigt uppkommet sportintresse. Teven står på alltjämt (för att kompensera fyra tevefria veckor?) och kastar oss mellan fruktansvärda Annika Lantz-rasse-teve-soffor till basketmatcher och boxningsringar. Simning och bassänger väcker extra stort intresse, men bara under vissa förutsättningar.
– Jag håller på Hammarby, Sverige och Holland. Är någon av dem med, eller? Annars tänker jag inte titta.

Finns med andra ord lite mer att önska gällande sportkunskaperna här hemma. Men vi har ju ett par OS-veckor på oss att göra bot och bättring i denna garanterat sportfria familj.

Köp Efter Morris här:

Prenumerera på nyhetsbrevet: