Kvällen blev bra. Kycklingen god, kladdkakan kladdig och teven tittad på. (Såg “Det var en gång…” som blev en riktigt nostalgitripp för en gammal sjuttiotalist).

Jag unnade mig en calvados till kaffet (i övrigt är det annars så trivsamma barskåpet, husets stolthet, en riktig slatt-katastrof för tillfället). Jag unnade mig och vände sen ryggen till, vilket jag aldrig skulle gjort. När jag kom in med vällingflaskan såg jag hur de sista dropparna i mitt calvadosglas rann ner i Rufus strupe…

Shit. Ungen dricker sprit. Det är nog någon form av minuspoäng.

Rusar fram.

– Neeej! Vad gör du?!?!

Ingen reaktion. Jag trycker vällingflaskan i handen på honom.

– Här! Skölj munnen! Känns det konstigt och starkt i munnen?

Huvudskak.

– Gott…

Herregud. Vad har jag gjort? Det här är inte bra. Inte på nåt sätt. Usch. Skämskudde och skampåle.

Men jag kan inte förneka – killen har smak…

Köp Efter Morris här:

Prenumerera på nyhetsbrevet: