Solen skiner ju i alla fall

Att inleda semesterveckan med en terapitimme visade sig vara ganska nyttigt. Hon är klok den där kvinnan, jag gissar att det är lite av hennes grej. Att vara klok. Och även om jag upplever att jag står på nån slags platå så går det väl framåt med myrsteg. Det värsta är att hon är så ärlig. Det är bara att genomlida det som är, säger hon. Hon säger att jag inte går i cirklar, även om det känns så. Hon säger att jag inte står stilla.

Jag vet att hon har rätt. Det är sorg och sorg kommer och går som en behagar.

Så nu tar jag min syster och hennes dotter och åker till torpet och gräver ner mig i ett par dagar. Skratt är väl kanske en ännu bättre terapi än den som kostar pengar.

Och solen skiner ju, god damn it.  Hellre brun och ledsen än blek och ledsen.

Eller hur?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *