Söndag

Och så blev det söndag. Ändå. Trots att jag gjorde mitt bästa för att tiden skulle gå så långsamt som möjligt. Den låter sig inte kontrolleras.

Några otroliga sommardagar har passerat. Promenader. Samtal. Kramar. Händer. Ögon. Alldeles för många känslor som inte alls är möjliga just nu. Inte just nu. För jag är inte klar, not ready yet. Långsamt går det framåt. För långsamt? Jag vet inte. Ingen vet. Allt jag vet är att livet är elakt ibland.

Nu är jag på väg tillbaka in i verkligheten. Den som gör att den drömska tillvaron kan existera. Motpolen.

Jag körde honom hem. Sen åkte jag och storhandlade. Barnen kommer imorgon. Tvättid klockan 17.00 och plötsligt hade jag gjort en gudomlig lins- och böngryta som räcker till nästa sommar.

Så nu ska jag städa. Plocka undan alla kartonger från allt (nödvändigt, vill jag understryka!) jag köpt på Ikea. Styra upp. Återvinna. Dammsuga. Göra mig mentalt redo för att kliva ner på jorden igen.

Fast fötterna vill inte. Och inte hjärnan heller. Den vill inte lämna, inte redan.

Och jag saknar. Just nu bara saknar jag.

Fan.

Not ready yet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *