Kompetenstapp eller nya möjligheter?

Vi hade en sms-konversation häromdagen, jag och min ex-make. Det gällde en del praktiska detaljer om gympapåsar och kläder och annat. Egentligen väldigt ospännnade. Jag hade fått med mig gympakläderna hem innan sommarlovet och glömt att lämna tillbaka dem på dagis. Jag föreslog att han skulle klippa av ett par gamla brallor och sy på en Nike-swoosh för att hotta upp lite och fick i alla fall ett ”Ha ha!” till svar. Kanske han återfunnit sin humor under nån hög av avhandlingslitteratur?

Men det var just det. Han kan sy. Den jäveln. Det kan inte jag. Och så började jag, helt ofrivlligt, lista mitt kompetenstapp i hjärnan. Vad är det egentligen jag sumpat i skilsmässan i form av kompetens? Är det nåt alls? Och gör det nåt? Hur påverkar det mitt liv? Finns det nåt jag inte klarar mig utan?

Sömnad är en klar bristvara. Men i ärlighetens namn, hur ofta syr man? Jag köper nytt (här SKULLE jag kunna komma in på min syn på världens förestående undergång och meningslöshet och hur vi är på väg att dö ut, men jag tar ett annat spår för dagen). Check. Han var den som alltid ringde om praktiska saker, abonnemang och försäkringskassan och allt sånt där. Jag hade telefonskräck. Men den har jag tvingats komma över. Check på den med. Han var fysiskt starkare än jag. Men jag har märkt att det finns ett antal obeprövade sätt att få upp syltburkar och går det inte så äter man helt enkelt inte sylt. Check där med. Han var den som hade kollen på var alla saker låg. Men det var bara ren lathet från min sida har jag upptäckt. Det var enklare att fråga honom än att hålla reda på saker själv. Så nu omgrupperar mina hjärnceller och jag börjar helt automatiskt veta var jag har saker (undantaget boden på torpet… och några ställen till). Halvcheck på den (jag är fortfarande rätt slarvig). Han lagade bättre mat än vad jag gjorde. Men jag KAN laga mat och även där ser jag att jag vågar tro mer på att jag faktiskt är en okej kock. Det är inte min huvudgren, men det mesta jag lagar går att äta. Faktiskt. Och går det inte så finns det take away. Check på maten.

Det finns säkert fler praktiska saker, särskilt på landet. Han var bra på mycket. Och det är lättare att bära stora saker när man är två. Men på det stora hela – det finns ganska få saker som jag inte kan lösa på ett eller annat sätt. Och det jag kan lära mig själv blir snarare en självförtroendeboost, inte en brist. Något ont som får nåt gott med sig.

Och faktum kvarstår; om man kan rå om två ungar, betala sina räkningar i tid, sköta ett jobb med visst ansvar, köra sin egen bil, motorsåga sin egen skog, klippa sitt eget gräs och skriva sin egen text. Då kanske det inte gör så mycket att man inte kan lägga upp ett par gardiner.

Dessutom finns det asbra snabbfållbandet Sy på Ikea. Jag är övertygad om att det funkar även på barnkläder.

3 reaktioner på ”Kompetenstapp eller nya möjligheter?

  1. Jag är övertygad om att du skulle inte ha nåt som hellst promblem med att sy om du skulle få tillfälle. Vet att allt det andra du nämde som du klarar av är 100 gånger svårare än att sy. Kram på dig

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *