Djupa andetag

Gårdagen spenderades  på ett relativt begränsat antal platser. Min soffa och M’s soffa, ungefär. Jag gillar sådana dagar, det var länge sen sist. Och det var värt det. Festen blev lyckad, som jag förstår. De sista gästerna hängde kvar till fyrarycket, det gör man inte om man tycker att det är avskyvärt.

Från soffan direkt in i verkligheten. Har varit och tränat och öppnade nyss dörren till en lägenhet som luktar lite skumt. Disk. Tomglas. Halvätna chipsskålar. Lite som att komma till en arkeologisk utgrävning från i lördags. Härifrån köksbordet där jag sitter ser jag några sköna rödvinsstreck på sidan av skåpet där BiB-en stod (eller, den står kvar faktiskt, ser jag nu). Snyggt. Men man ska se ljuspunkterna – det är inga synliga streck under den vita boxen.

Verkligheten ja. Jag hämtar barnen idag. Och timmarna innan eskalerar alltid längtan. Men det är bra att träna lite nu, för de kommande veckorna blir tunga på den fronten. Blytunga.

På onsdag åker M bort. Eller hem. Eller bort. Jag vet inte. Han åker till landet där han är uppväxt i alla fall. På andra sidan jorden. Han åker bort från mig, det är min utgångspunkt, och eftersom jag är mitt eget universums medelpunkt så är det här det blir tomt. Jag orkar inte ens tänka på hur det här ska gå.

Men jag börjar ju bli rätt härdad. Så det är bara att ta ett djupt andetag och lyfta blicken. Som vanligt.

Först måste jag göra lägenheten barnvänlig igen.

4 reaktioner på ”Djupa andetag

  1. Hur länge är länge? Hur långt bort är långt bort?
    Alla dessa prövningar!
    Tvekar iofs inte på att du inte fixar det, du är ju en Spikdotter 😉
    Men även folk av stål behöver väl lite mental vila?
    Se till att kramas ordentligt tills han åker <3

  2. Länge är i det här fallet två veckor. Långt borta är Australien. Det är inte så länge, men det är nåt med avståndet som gör att det känns extra på nåt vis. Tur att man är ständigt uppkopplad och redan har vänt på dygnet :-).

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *