Konsten att julplanera

M jobbade hemma idag. Så efter träningen (jo, jag vill gärna nämna den)  tog jag mig ut och skottade fram bilen och åkte över för att käka lunch. Vi väntade också på en viktig leverans som skulle komma… väldigt viktig.  

Och även om vi båda gärna bara skulle spendera tiden med att sitta och glo på varandra så finns det en del praktiskt i livet som måste styras upp.

Såsom jul. Det är humor, kan jag säga.

Vi försökte göra nån slags planering som slutade med att vi bara låg och skrattade i soffan. Jag har barnen när han inte har sina och tvärtom. Han firar jul den 25:e, jag den 24:e. Jag måste vara i Trosa till lunch den 24:e, han måste vara tillbaka i stan morgonen efter. Bil, vem har den när och varför? Tåg? Tider? Logistik. Vem ska vara på vilken plats vid vilken tidpunkt och överlämnas här eller där vid vilket klockslag? Ska jag vara med dem den 25:e eller kvar i Trosa? Vem äter med vem och delar ut julklappar var och till vilka? Vem sover var och varför?

Nej. Jag tror jag slappnar av och bara låter det hända. Förra året blev det ju jul, vare sig jag ville det eller inte. På söndag har jag fyraårskalas för Rufus och tror jag fokuserar på den planeringen i första hand.

Hur många barn och vuxna? 20 totalt. Typ. När ska jag handla vad och har jag redan ballonger? Fick David dem i bodelningen? Sugrör? Fiskdammsspö? Fan. Har jag ens en klädnypa? Presenter har jag ett par stycken, men jag måste baka bullar och moccarutor för det MÅSTE han ha på sitt kalas.

Well. Det löser sig. Det gör det alltid på nåt sätt. Jag kör dukat picnic-lakan på golvet i deras rum och stänger dörren bara.

Sen har jag en hel barnfri vecka på mig att ta bort tårta från väggarna.

7 reaktioner på ”Konsten att julplanera

  1. Jag är gravid, jag missar det mesta.. Det jag hittade här hemma är nog för klent, kollar om jag kan hitta nåt bättre på jobbet imorgon.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *