Efter ont kommer gott

Nedslagen av trötthet rörde jag mig mellan soffan och barnens sovrum cirka var femte minut igår kväll. Rufus hostade och hostade och hostade. Tills han kaskadkräktes ner hela sig, sängen och delar av mamman. Varför händer sånt här precis när man avslutat månadens enda lediga tvättid?

Men jag är ändå stolt över mig själv. Lyckades, efter en sömnlös natt, ändå koppla ihop Wii-spelet rätt imorse. Så nu sitter sjukot bredvid mig i soffan och fäktas, cyklar och skjuter pilbåge som om världen går under imorgon. Jag blir trött bara av att se honom.

Kan ingen VAB:a mig istället? Jag behöver det idag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *