En sak som skilsmässan förde med sig är att man då och då hamnar i nya lägen i gamla etablerade sammanhang. Som till exempel när man åker hem till sina föräldrar, ensam, utan barn. Man kan plötsligt prata till punkt, ta långa promenader, ligga på soffan och få en släng av tonår igen. Det är inte bara lite trevligt utan nästan helt otroligt skönt. Och har man dessutom inget jobb att gå till för tillfället så är det väldigt bra för själen med lite family life när alla andra har sina familjer hos sig utom jag (ser ni hur jag lyckas få in att det är liiite synd om mig också?).

Hur som helst så råkar det vara så att min familj försvann vid lunchtid, helt abrupt. En åkte till jobbet (hon har ett sånt) och en annan åkte till Stockholm. Också på jobb.

Jaha.

Så nu sitter jag här i den totala tystnaden i det fallande mörkret och bara väntar på att mina Jansons Frestelser ska bli klara i ugnen.

Den enda fråga jag nu ställer mig är; varför sitter jag? När jag kan ligga ner?

Köp Efter Morris här:

Prenumerera på nyhetsbrevet: