Sånt man bara pratar om

Idag var jag på anställningsintervju. Skillnaden mellan mig för tio år sen och nu är att jag den här gången var så säker på vad jag skulle göra och säga att jag somnade på T-banan dit. Jag hade ingen oro eller nervositet i kroppen. För jag vet vem jag är, vad jag kan och vart jag är på väg. Jag är inte rädd för frågor, det finns inga rätt och fel svar. Det finns bara mina svar.

Sen mötte jag upp M. Vi handlade mat tillsammans. God mat. Råvaror liksom. Sen gick vi på systemet och köpte dyrt vin och åkte hem.

Nu dricker vi vinet och lagar maten. Pratar. Och kramas. (Och skriver tydligen…).

Plötsligt gör jag sådana saker som jag alltid pratar om att jag vill, men aldrig gör.

Det här känns som en av de bästa fredagarna på länge.

Och snart börjar På spåret.

3 reaktioner på ”Sånt man bara pratar om

  1. Beundransvärt – den där första biten alltså. Jag blir nervös av att gå in i en affär. Att gå på anställningsintervju och vara så där cool är ju helt fantastiskt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *