Jag gillar fest. Jag gillar att HA fest. Gillar att handla och planera (nåja, till en viss gräns – betala storhandling till exempel, den biten kan vi skippa), gillar när det är färdigt och gästerna snart kommer. Och sen gillar jag alltid hela kaoset som uppstår med barn och varmkorvar och Hof och gråt och krulliga sugrör och gnäll och asgarv i köket. Jag tycker om såna barnfester som är lika mycket till för vuxna.

Men jag gillar inte tystnaden som uppstår när alla går. Den vantrivs jag med.

Och nu är det dödstyst här hemma. Barnen spelar dataspel och jag väntar på kycklingen i ugnen och äter Ahlgrens bilar till förrätt. Hela lägenheten känns annorlunda. Främmande.

Jag vill göra som gästerna. Gå härifrån och tacka för mig.

Nu är kycklingen klar.

Köp Efter Morris här:

Prenumerera på nyhetsbrevet: