En låg moral är ändå nån sorts moral, va?

Barnvecka.

Inledde dagen med VAB. Fick en leverans av snorig och febrig åttaåring i min hall imorse klockan åtta. En och en halv timme tidigare hade jag vaknat bredvid M på en annan planet. Ett och ett halvt dygn innan dess drack jag champagne framför brasan på torpet. Nu går jag runt och samlar snorpapper och skalar apelsiner.

Det är lite svårt att beskriva hur det känns att gå ur det ena och in i det andra. Jag vet inte om jag någonsin vänjer mig. För det är nåt som slits där inne och går det för fort så går det sönder. Som fibrerna i en muskel.  Normalt sett får jag några timmars inskolning. Idag hänger jag inte alls med och är så in i döden trött.

Just nu – barnen spelar, inte helt våldsfria, webbspel på sajter jag inte pallar ha en politisk åsikt om just nu. Jag sitter i farmors gamla fåtölj och dricker pissljummet kaffe för att hålla mig vid liv. Ikväll måste jag jobba ikapp det som inte hanns med idag. Och samtidigt förväntas jag på nåt sätt köra nåt parallellspår med barnuppfostran. Och ha en moral jag kan stå för.

– Får Julian verkligen spela det där spelet?

– Jag vet inte… antaligen inte. Får ni spela det i skolan?

Tystnad.

– Får ni?

Tystnad.

– HALLÅ?! Är det okej med det där spelet på fritis eller?

– Nej! Men ärligt, mamma. Det är inte så farligt. Man dödar ingen.

– Nehej… men vad gör man då?

– Men bara slår ner folk och tar deras pengar. Liksom.

Jag orkar fan inte ha nån politisk åsikt om det heller, just idag. Men nu har vi bytt spår och kollar på kaninhoppning på Myror i brallan. Som kompensation. Public service. Som jag inte ens betalar för. Men jag ska, jag ska.

Och kaffet är inte pissljummet längre. Det är kallt. Men jag dricker ändå.

För det handlar om överlevnad – inte moral – just idag.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *