Long time… långt bort…

Avståndet mellan blogginläggen är i paritet med avståndet mellan mig och Sverige, just nu. Sitter i ett kök i Canberra. Befinner mig i mitten av mitt livs resa. I mitten av något slags känslomässigt epicentrum.

Jag anade att det skulle bli stort. Såklart. Att få komma hit. Men jag anade inte alls på vilket sätt. Intrycken fullkomligen väller in. Och just nu känns det som att mycket förändras här och nu.

Den fantastiska flygresan. Nära M. Långt ner till den verkliga världen. Mellan himmel och jord, på väg mot något helt annat. Sväva in över ett upplyst Sydney. Operahuset. Bron. Hamnen. Skyline. Värmen och dofterna. Ljuden. Smakerna. Språket.

Bilresan på fel sida genom det ofattbara Sagan om ringen-landskapet. Stränderna och fantasiträden och molnen över bergen. Fåglarna och storleken på allt.

För varje mil, en ny liten bubbla av M. Plopp. Plopp. Och det liksom växer ihop till en annan helhet. Utan ord eller kommentarer så bara fylls hålen långsamt igen. Som att marken blir fast och inte lika osäker.

Jag visste att det skulle bli stort, men anade inte hur. Inte alls.

Jag gör ingenting. Och plötsligt är allting förändrat.

Forever.

2 reaktioner på ”Long time… långt bort…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *