Alltid helg – aldrig helg

Allt flyter. Panta rei.

Undrar om good old Herakleitos hajade att det var vår tillvaro 2020 han snackade om där för länge sen, nångång före Chrille the Frälsare. (Nej, jag går inte runt och slänger mig med Grekiska filosofnamn men jag hade faktiskt fyra i filosofi och besitter även kompetensen ”googla”)

För fy fan vad det flyter omkring nu, hörni. Inget är ju där det ska vara, inte ens julen. Den liksom… rör sig? Beter sig? Hamnar utanför fokus? Och alla underbara saker som livet innehöll har liksom sjunkit till botten av en syrefattig Östersjö.

Var är mina vänner, mina museum, mina barhäng, min mening?

Känns som att vi lever i ett rum där vattnet stiger och på ytan guppar fjäderlätta böcker, topz och toarullar, en och annan gul lök. Soffkuddar i syntet bredvid svart ångest blandat med hopp om något diffust som vi kallar vaccin men som vi inte vet säkert om vi faktiskt tror på.

Det flyter, det stiger, det kväver. Och vi? Ja, vi går omkring där på botten, bland slammet, trögt i slow motion med vatten upp till halsen och näsan ovanför på ett sätt som vi bara tänkte oss lite på skoj innan. Det är allvar nu. Vi kan fortfarande andas. Det går ingen nöd på oss om man jämför med många andra, men kul är det tamigfan inte.

Och svårt att få syre är det tamigfan. För vissa: bokstavligt. För andra: mentalt.

Min värld består av hallen, sovrummet, vardagsrummet och det oerhört spännande köket som man passerar då och då. Vill man ha det riktigt äventyrligt kan man öppna kylskåpet och se vad som bjuds (det visar sig alltid vara i stort sett samma saker som igår.)

Sen går jag ut. Tar en promenad till vårt kontor, eller åt andra hållet. Eller in till stan om det ska vara riktigt festligt. Det tar lite tid, men snart är jag där och trängs med tusentals andra.

Som går trögt i slow motion.

Våra blickar möts ibland och frågorna studsar mot varandra utan att få svar: vad fan är det som händer med oss?

På tio poäng: vart är vi på väg?

Passerar biograferna, teatrarna, krogarna, kaféerna. Passerar ett liv som var.

Vart är vi på väg?

Jag tar ett glas vin.

Jag tar ett glas vatten.

Jag tar en balkongkall Hof.

För det är väl torsdag? Eller tisdag? Eller lördag?

Det är väl en dag?

Eller?

Allt flyter.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *