”Jag kan, jag är värdelös, jag är awsome, jag är usel, jag ska ta över världen, varför går jag ens upp på morgonen?”
Den lilla ängeln, den lilla djävulen och maktkampen som aldrig tycks ta slut. Den kan skifta över en timme, en vecka, ett månad. Men vi är nog få som inte upplever ganska tvära kast i den mentala undre världen. Ifrågasätter vår egen kapacitet, kompetens och förmågor. Sänker oss till botten och stiger plötsligt, helt oförklarligt, upp till ytan igen och flyter ovanpå en stund.
Allt är möjligt!
Tills allt återigen är omöjligt…
De mentala hindren… vad ska man ha dem till? Jag tror att de, trots allt, fyller en vettig funktion. Det är en bra egenskap att vara lite självkritisk, skeptisk, ha ett filter, köra idéer några varv inuti innan man släpper ut dem.
Knepet är att förstå vad som är vad. Vad är på riktigt och vad är fantasi? Att lyckas moderera dialogen mellan Ängeln och Djävulen, utan att tappa perspektivet – för de har förmodligen lite rätt båda två.
Hur gör man det? Svaret blir: du gräver djupare. Alla svaren finns där inne. I din egen historia. I hur du formades till den du är.
Det är dags för dig att skala av alla andras pålagda versioner av dig och hitta din egen, den sanna versionen.
Vem sa vad till dig? Vem fick dig att känna dig liten och vem fick dig att växa upp och flyga över trädtopparna? Vilka ord har blivit dina osanna sanningar och vilka är på riktigt riktiga – hur obekväma de än ter sig?
Det är dags nu. Blottlägg dina mentala kreativa hinder. Se dina blockeringar. Kartlägg dem. Sortera och sanera.
På andra sidan finns alla möjligheterna som du längtar efter.
Senaste kommentarer