Mitt i middagen. Fyraåring gör ett försök att byta projekt.
– Jag ska spela Wii nu.
– Nej. Vi äter nu. Du får spela sen.
Tystnad.
– Men sen betyder nu.
– Va? Nej. Sen betyder sen.
Tystnad.
– Nej. Inte för mig. För mig betyder sen nu. Så är det, mamma.
Så många vuxenbeslut. Så många möjligheter och så mycket osäkerhet som florerar. Jag blir liksom glad och matt på en och samma gång. Idag hade jag ett oerhört lovande möte. Det var ett möte, inte så mycket anställningsintervju. Och nu kan jag välja att chansa eller fega. Det ligger inte
18 jan 2011 | KortläsningTog nyss bilen hem från M. Är mest bara hemma och lämnar grejer innan jag åker in till stan på nåt slags möte. På vägen var det kö och jag försökte lista bra och dåliga saker för att få tiden att gå. Minus * Det blir väldigt tomt när man skiljs
17 jan 2011 | KortläsningSå är snart den första barnlediga helgen på länge över. Man kan väl säga att jag behövde den rätt rejält. Sova ut. Ha ett eget tempo. Dra på stan. Gå utan mål eller åtminstone med ett mål som jag själv styr över. Bortkopplad från det mesta, till och med skrivandet.
16 jan 2011 | KortläsningIdag var jag på anställningsintervju. Skillnaden mellan mig för tio år sen och nu är att jag den här gången var så säker på vad jag skulle göra och säga att jag somnade på T-banan dit. Jag hade ingen oro eller nervositet i kroppen. För jag vet vem jag är,
14 jan 2011 | Kortläsning