Jag möter det gång på gång – motståndet i att publicera och ta plats i flödet. Det är som med allt annat, I guess. Vissa har lättare och andra har svårare. Vissa lyfter luren och ringer hit och dit, lätt som en plätt. Eller ställer sig på scenen och föreläser. Andra (läs: jag)
Ett återkommande fenomen som jag stöter på hos mina kära coachingklienter, är att det finns ett motstånd mot att närvara i sociala medier. Man känner sig blottad, tror att något ska gå fel, tror att det ska bli konflikt och pinsamheter. Det brukar vi lyckas vända på tillsammans.
För oavsett om du skriver en bok eller visar upp dig och ditt företag, så är chansen stor att du förr eller senare behöver närvara med egna texter – längre eller kortare – i sociala medier. Min uppmaning är som alltid att ha så roligt det går, försöka att inte tänka på vad andra tycker och skriva från hjärtat. Då löses många av hindren upp.
Så. På temat ”Hinder” följer här en text med tankesätt som jag brukar bolla med mina klienter när motståndet gör sig påmint och de mentala hindren reser sig som Kinesiska Muren runt ditt hjärta. Ofta släpper krampen när vi tillsammans reflekterat över delarna jag tar upp här i texten. Och som med mycket annat handlar det om vana. Det vi gör ofta blir mindre läskigt. Keep on writing! Keep on posting! Sociala medier är till för alla.
Sociala medier – en kreativ plats
Sociala medier är en kreativ arena där vi kan utbyta ideér, visa smartness och kompetens, dela erfarenheter, föra dialog, göra nya bekantskaper, synas höras, göra små eller stora avtryck. Sociala medier tillhör alla. På gott och ont. För visst finns det mörka krafter där ute. Det är ju en avspegling av världen så vi kan inte förvänta oss annat.
Men vad är det egentligen som skrämmer? Du har din kompetens. Den är unik för dig, du har ett eget språk, en egen berättelse. Inte alla kommer gilla den, men so what? Du gillar inte alla andras heller. Då scrollar du förbi. Räkna med att de som inte är intresserade av det du har att säga också scrollar vidare.
Tänk istället på dem som stannar upp – lägg fokus på dem. Inte på de ointresserade. Vad vet du – det kanske är ditt livs nästa dröm som lagt ögonen på din statusuppdatering, din blogg, din artikel, din kommentar.
Nästa relation väntar runt hörnet. Du vet vara inte vilket hörn eller vilken relation.
Lär dig i varje konflikt
”Tänk om det blir fel? Tänk om någon blir arg på mig?” Vi är många som är konflikträdda. Men sträck på dig! Du bär på massor av kompetens och kan diskutera olika aspekter av ditt kunskapsområde på ett sakligt, vuxet och spännande sätt – om det skulle krävas. Det vet du!
Se det som en läroprocess – varje gång du får kritik och mothugg är ett tillfälle att vässa dina kunskaper ännu mer, rusta dig ännu bättre. Får du mothugg – ta chansen att få reda på lite mer om hur andra människor tänker. Svara inte affekt och släpp diskussionen om du märker att den inte leder framåt. Tacka för dig, vänligt men bestämt. Ibland kan det också hjälpa att säga ”Jag tror inte vi förstår varandra här. Kanske det vore bättre att mötas i verkligheten? Är du öppen för att träffas och prata?”.
Och tänk på: i varje konflikt finns en story att berätta. Den kanske inte är synlig på en gång, men ge det tid så ska du få se att du kommer kunna tacka din motståndare för att hen bidragit till din alltid växande bank av idéer.
Varje text är ett frö
”Ingen läser ändå det jag skriver.” Det kan upplevas så – men tänk på din närvaro som kraftfulla fröer: man måste plantera många och på olika platser för att se vad som tar sig. Så även om du får två läsningar på en text du kämpat mycket med, så kan det vara två väldigt spännande människor bakom de läsögonen. Kanske en av dina läsare förändrar sitt sätt att tänka efter att ha läst dina rader? Det är stort! Fortsätt så dina fröer. Hur ska du annars veta vilka som tar sig?
Sociala medier fungerar som alla andra andra relationer – de tar tid i anspråk. Du kan inte bygga sociala relationer utan att ses ofta. Så keep on posting! Och tänk på att varje text du skriver är en övningsprocess i sig. Dagens text är lite vassare, lite mer annorlunda än den du skrev igår.
Alla kan skriva
”Jag kan inte skriva.” Det kan du visst. Det kan alla – du har din stil, din ton, ditt sätt att kommunicera som bara är ditt. Laborera och experimentera utifrån din förmåga. Gräv där du står. Och sen – givetvis: öva, öva, öva och sen öva. Du behöver tysta din inre språkpolis och kritiker. Det kan ta tid och det finns många metoder att göra det, men några konkreta tips kommer här: Skriv Morgonsidor (tre A4-sidor handskrivet nonsens varje morgon), ett utmärkt sätt att komma förbi din inre kritiker. Skriv ofta för att avdramatisera. Regelbundenhet gör mirakel! Plötsligt blir det som att borsta tänderna (och det är ju inte så läskigt, right?).
Skaffa en skrivpolare att dela texter över mail med. Var varandras kritiker, bolla idéer och synpunkter, peppa varandra. Och sist men inte minst: ha kul. Alltid bästa rådet. Det ska vara roligt att kommunicera – se till att du hittar din grej.
Se dig inte om för mycket
Sluta jämföra dig! Det är lätt att få dåligt självförtroende när vi ser hur individer med stora nätverk får hundratals likes och kommentarer medan du ”bara” får två. Men betänk då: vi är olika och har olika förutsättningar. Alla former av nätverkande tillför flödet värde och du får jobba på att ta till dig det du mår bra av – och se förbi det som får dig att må dåligt. Du är inget offer – du kan välja och välja bort.
Se det som en möjlighet att kasta dig in i diskussioner där du tillför kunskap och kompetens. Se det som att någon annan har krattat lite för dig. Följ, lägg dig i, säg ditt, tillför din syn på saken. Och tänk på att kvalitet spöar kvantitet alla dagar i veckan, även om det inte alltid känns så.
Ha tillit till att du har en berättelse och att den når ut till dem som väljer dig. En nyfiken läsare är mycket mer givande än hundra som gillar utan att ens ta del av din text.
Öva upp din förmåga att berätta
“Jag vet inte vad jag ska skriva om.” Det vet du visst, du har massor att säga! Det är bara en fråga om inställning, rutin och vana. Du behöver se på din vardag som en enda lång berättelse och du behöver respektera och förvalta dina idéer.
Det finns många metoder för att börja se omvärlden på ett lite mer kreativt sätt – att se dina stories, fördjupa dem, berätta dem. Du kan prova att notera dagens upptäckta berättelser innan du går och lägger dig. Du känner igen dem på att de gjort dig glad, ledsen, förbannad, förvånad, rörd… (Har du inte känt något? Stoppa undan mobilen och börja lev istället.) Vågar nästan lova att du på bara en vecka åtminstone kommer ut med tre tänkvärda embryon till levande texter som bara du kan formulera.
Det finns flera texter och övningar här på Skrivplaneten som handlar om idéarbete, att hitta din storytelling och om att sikta på detaljerna för att få energi och inspiration till nya berättelser. Respektera din Komposthög! Lev med berättelserna som en del av vardagen. Bli en skattletare. Så ska du se att du långsamt blir bättre på att hitta dina stories som väcker känslor.
Gör det roligt – inte tjatigt
”Det känns som att jag tjatar och säger samma saker hela tiden.” Vad bra! Upprepning är tajmingens moder. Du behöver nämligen säga samma sak gång på gång på gång. Ibland scrollar man förbi, andra gånger stannar hela världen upp. Och du vet aldrig när det sker… För att komma ur känslan av konstant upprepning kan du sätta dig med någon i nätverket och spåna idéer tillsammans. Variation! Skrividéer! Angrip ditt expertområde på olika sätt, med olika ingångar, vinklar, galna aspekter.
Gör det roligt – för då blir det inte tjatigt.
Släpp taget
Och en sista… när en text lämnar dig kan du inte längre påverka den. Så är det. Och så ska det vara. Den är – från och med publicering – din mottagares att förvalta och tolka och spinna vidare på. Som en liten gåva. Så släpp kontrollen och njut av tanken att dina ord formas i andra människors medvetanden. Njut det faktum att du sått ett frö.
Så… vad väntar du på? Ut och berätta! Posta och tagga in mig eller Skrivplaneten så kommer jag och tittar till dig. Lite uppmuntran, lite pepp, lite självförtroende.
Senaste kommentarer