Hej!

Jag heter Frida Spikdotter och är författare, förläggare och skrivande kreatör. Jag skriver böcker och driver Nitwit Förlag, men sysslar också med andra människors skrivande i rollen som skrivcoach, workshopledare och redaktör. På Spikdotter.se hittar du min blogg med texter om liv och skriv och annat.

Vill du hänga med i svängarna så har jag ett nyhetsbrev.

Hösten 2022 debuterade jag med romanen Efter Morris och skriver nu på min andra bok som utkommer under hösten 2024 (arbetsnamn: Tredje lådan). Däremellan blev det barnboken Örnest Skrämmingway – den rädda vampyren. Örnest och jag är ute på skolor och gör författarbesök som inspirerar barn till eget berättande. Mer om det här.

Mitt författarskap vill roa en stund på väg mot undergången – varken mer eller mindre. Skratt och eftertanke går sida vid sida i allt jag skriver. Jag vill göra mina läsares värld lite underfundigare, lite skarpare och lite mindre allvarlig.

Mer om mig...

Blogg

Att gå på livets ryggrad

För ett tag sen läste jag en kommentar eller ett inlägg eller whatever i en Facebook-grupp som jag numera besöker så sällan jag kan. I gruppen finns författare och alla vet bäst, vilket borde vara en matematisk omöjlighet. Varje gång jag går in och läser sjunker mitt självförtroende till strax under nollstrecket, så för att lyckas slutföra pågående romanprojekt så har jag har alltså slutat att gå dit. Hur som helst. I denna grupp gjordes ett inlägg om fenomenet liknelser och om hur dessa inte borde få finnas i den utsträckning som de finns idag. I böcker alltså. "För...

läs mer

Riktigt stora grejer på en sekund

Det blev bara en helt ledig vecka denna sommar. Jag gnäller inte, det går ingen nöd på mig, jag ska resa långt bort i höst och än så länge har ingen kommit på hur man ska kunna äta kakan OCH ha den kvar. På sitt sätt gör jag det, trots allt. När jag sitter i gräset och skriver och rensar ogräs om vartannat. Om någon går förbi och glor över häcken ser det inte ens ut som ett jobb. Men till er vill jag säga: DET ÄR DET. Ett JÄTTEjobbigt jobb. Det går oerhört långsamt, men det går framåt....

läs mer

Ordskulpturen och det okokta ägget

Jag visste naturligtvis hela tiden att den stod där i bokhyllan på torpet, mellan en svampbok och en Marguerite Duras (som jag inte läst men som jag köpt för att jag vill vara en sån som läser Marguerite Duras). Men jag har inte velat kännas vid den för jag bara tagit för givet att den är lika pinsam som min dagbok som jag skrev när jag var tolv. Men jag hade väl druckit ett par öl eller nåt, det kan ju göra vem som helst odödlig. Jag tog i alla fall ner den, bläddrade lite hit och dit och...

läs mer

Artiklar

Leva som en ormbunke, dö som en duva – och ett förlag blir till

Leva som en ormbunke, dö som en duva – och ett förlag blir till

Nitwit Förlag såg sina första solstrålar sommaren 2022 och en väldigt lös och dimmig framtidsdröm hade förverkligats. Det var odramatiskt. Vi hade nog - undermedvetet - varit på väg dit under många år, men på något sätt föll allt på plats just den här sommaren. Det blev inte särskilt mycket semester. Det blev bokutgivning istället. Teknik och litteratur Vi är bra på helt olika saker och våra hjärnor fungerar på helt olika sätt - men fascinationen för rolig, annorlunda och smart litteratur har vi gemensamt. Vi vet att våra kompetenser kompletterar varandra. Det har de gjort i alla våra...

läs mer

Tvivlet, min gamle vän

Jag hade rätt bra självförtroende som ung, men det gick över. Eller. Det omformades med tiden och jag är ganska säker på att det var en bra sak. Omformningen började på universitetet. Jag hade usla gymnasiebetyg, ville läsa attraktiv Filmvetenskap och det tog en evighet att komma in. Tusen jobbår och omkring arton högskoleprov senare (NOG-delen är det bästa en ordmänniska kan råka ut för?) kom jag in i en mikroskopisk kvotgrupp för folk med skev verklighetsuppfattning. Äntligen fick jag kliva in i det förlovade akademiska landet och min kunskapstörst var så stor att Trosaån kändes som en aperitif...

läs mer

Spikdotter on Spikdotter

Hej på mig! Hur mår jag?Jo, tack. Det är lite mycket just nu, men bra mår jag. Det är mycket som händer på samma gång, men jag gillar ju sånt. Mitt värsta är ju, som bekant, när det inte händer nåt alls. Jag tänkte att vi skulle prata lite om din bok - Efter Morris. Den släpps här i dagarna. Hur känns det?Jag har ju skrivit mycket genom åren, men det här är min första skönlitterära roman. Det känns naturligtvis stort att den här dagen äntligen kommit. När första provtrycket kom hem och jag höll ett par års daglig kamp...

läs mer

Senaste nyhetsbrev

Hand upp alla som har koll på läget!

Nyhetsbrev augusti 2024 Hej, Sitter vid köksbordet i stan, förvirrad. Treglasfönster. Sirener. Diskmaskin. Parkett. Inget gräs? Människan är anpassningsbar. Jag grejar den här övergången, det kommer gå även i år. Men skallen jobbar hårt för att foga sig och jag blir trött. Blir alltid dödstrött av förflyttning och förändring, även godartad sådan. Det är jag nog inte ensam om. Människor känns slitna överlag? Vi tål liksom inget längre. Vi är ständigt under press, alltid på tå, ska alltid vara någonstans och det är inte alls säkert att vi ens vet varför. Och den stora svåra världen tränger sig på,...

läs mer

Prenumerera på nyhetsbrevet:

Prenumerera på nyhetsbrevet: