Några bad jag ångrar
Årstaviken, på fyllan vid fyrahugget, någongång sommaren 1997. Spontant och härligt och galet, stappla och vingla ner genom skogen med varsin handduk. Det här utspelade sig före badbryggornas och vattentesternas tid. Hasa sig ner intill ett bräddavlopp, glöta runt en stund i det svarta vattnet, försöka ta sig upp igen. Dra sig i hala trädslamsor och gräsruggar som använts som manlig toalett i decennier. Hålla på med handduken utan att bli torr. Lukta suspekt och försöka kränga på sig jeansen igen och i samma veva komma på att man måste GÅ hem igen i 90-graders lutning.
Kvällsdopp på Fågelö. Man vet inte om man badar i myggor eller bara i alger. Aldrig blir man varm igen, trots att hela kroppen är täckt av myggbölder som pulserar och inte slutar klia förrän i september. Vissa av dem blir ärr att bära med sig resten av livet.
Centralbadet. Den varma poolen tillsammans med två möhippor och en svensexa. Urinvägsinfektionen börja göra sig påmind redan på tunnelbanan hem.
Simturen ute i havsbandet. Kroppen så nedkyld att den inte märker när jag stryker mage och lår mot en sten som skulle kunna fungera effektivt som ett medeltida tortyrredskap. Blöder från skrapsåret som täcker 45% av kroppen. Det stinger så skönt när det blandas med det salta vattnet. För att inte tala om att ha försöka ha kläder resten av sommarlovet.
Den lilla förväntansfulla promenaden på långgrunt där ett snille kastat en trasig flaska bland alla barn och min högra stortå nästan ramlar av.
Danmark i närkontakt med förståelsen för vad underströmmar innebär. Kallsup, hälften saltvatten, hälften sand. Samt ett härligt knäckande läte när nacken liksom böjs i en vinkel jag inte trodde var möjlig.
Igår. Hjälmaren. Promenad genom sly i 45 vidriga minuter. Klibbiga och täckta i spindelväv och fästingar, finner vi den hemliga stranden - som är färglatt äckelgrön av alger. Stänker upp en liten gång i smeten och haltar omkring på harakiri-stenar tills det är lagom djupt att doppa sig i förorenat dricksvatten där insekter kläcks lite här och där.
Det sägs att man aldrig ångrar ett bad.
Jag håller verkligen inte med.