Det är poppis att vara "vert" åt nåt håll. Introvert. Extrovert. Ambivert. Man vet förmodligen att man är på väg att bli Bockstensmannen när man tänker: kan vi inte bara få vara litegrann, utan titlar. Vi vill arta människor likt växter och svampar, kategorisera, som om vi vore Carl Von Linné. Sortera vår underbara komplexitet i små fack och lådor i ett galleri. Nåväl. Jag är lite av varje "verthet". Framförallt är det omgivningen som påverkar vilken av formerna jag antar. Je suis Barbamama, som jag brukar säga. Jag formar mig omkring min egen vardag som en boaorm. Jag...

Jag hade varit i lägenheten i stan i cirka 45 minuter innan jag blev uttråkad. Uttråkad kanske inte är rätt ord, känslan drar nog mer åt meningslöshet. Jag saknar trädgården och ljuden, de oväntade, det som hela tiden förändras. Naturens röst, det språket med alla sina dialekter och toner. Skogen som gör sig påmind och överraskar. Inatt såg jag till exempel en lysmask! Som en enda ensam klargrön stjärna mitt i gräsmattan. Kunde inte sova på flera timmar efter det. Lysmaskar alltså! Finns de ens? (Ja, och jag vet att det är en uräcklig långformad slags skalbaggefluga, men vem...

När jag var nyskild i ett annat liv uppsökte jag en ganska dyr terapeut. Jag kunde nämligen inte äta, sova, andas eller tänka vilket gjorde livet lite väl meningslöst och jag tänkte att så här orkar jag inte ha det särskilt länge. Let's start den här dryga sorgeprocessen per omgående så jag kan fortsätta leva. Så tänkte jag (fast något mindre klarsynt).Min terapeut var suverän. En äldre kvinna som var på mitt lag men som också hutade åt mig med jämna mellanrum. Under de första samtalen ville hon veta lite om hur det varit de sista åren i äktenskapet....