Världens bästa låssmed?

Igår kom jag på ett ännu ett yrke som jag kan tänka mig: låssmed! Att göra inbrott på arbetstid – vilken grej. När jag var som gladast för mitt nya fynd, upplyste någon vänlig mig om att det inte är det som låssmeder faktiskt jobbar med.

Så nu vet jag inte längre.

Igen.

Jag vet verkligen inte längre. Jag vet bara att det inte kan fortsätta så här.

Det är jätteroligt att vara författare, men nu har någon tänt i taket. Lysrör i skolmatsalen. Dansgolvet är en plastmatta i. Glasen är plastmuggar och drakfrukten i bålet har tappat sitt krisp. Klockan är en bra bit efter tolv. Askungen står i garderoben och rotar men kan inte hitta brickan. Hon sluddrar lätt och tror att hon kommer ihåg numret, men det gills inte. Man måste ha bevis.

Bevis för att man får vara med.

Så jag behöver ett jobb som inte är författare. M säger att jag har ett redan, men jag har svårt att tro honom för det ser inte ut så på kontot. Jag jobbar just nu främst som parasit. Det är det många stora som gör, vill jag lyfta här – Elon och grabbarna kommer undan med det dagligen. Men en liten kulturkrabat kommer förr eller senare få äran att gå på knäna. Jag är inte riktigt där än, men jag var inne och sökte på knäskydd häromveckan.

Varför håller man på? Det frågar jag mig varje kväll när jag släcker min lilla sänglampa. Vad är det som gör att jag inte ger upp? Så kör jag den lilla påminnelserundan.

Det är de stunder då jag får höra att hon som sällan läser, tar med sig Tredje lådan till sängen för att novellen Skärvan är så jobbig att hon inte kan sluta. Det är när min berättelse om Gubbenimig toppar läslistan hos Astoryaday. Det är de fem stjärnorna på Bokus och de 4.3 på Storytel för Efter Morris. Det är barnens ögon när jag högläser Skrämmingway på de skolor jag fått komma till. Det är berömmet jag får för manuset till den absurda julkalendern jag skrivit för Rösthantverkarna.

Vad är hon för patetisk jävel som känner att det här skrytet var nödvändigt?

Ja, vem är hon?

En som skriver för sina läsare och älskar att de uppskattar vad hon gör. En som försöker hanka sig fram på det enda hon är bra på. En som varje dag tvekar på om det här kommer att fungera ytterligare en vecka.