Skrivfilosofi

Barnet i natten

Vissa nätter är mörkare än andra och det här är en sån natt. En kompakt svärta tränger sig på från alla håll. De inre skuggorna slår sig ut för att möta de som redan finns, de som redan tagit över och dansar i rummet som heta vilddjur i ett otillgängligt kargt landskap. Det går inte att ligga kvar. Lakanen veckar sig som en andra hud och bilderna håller mig evigt vaken. Ska jag aldrig få vila? Utanför porten slår svalkan emot mig som ett glas friskt vatten. Nätterna börjar bli kalla nu, dagarna är fortfarande ljumma som sommarminnen, den...

Läs mer

Storytelling – bit för bit

En historia ryms i en enda välskriven text, ibland i ett par meningar. Hon lämnade bänken där hon suttit i hela sitt liv och provade stigen, in i skogen, följde ryggen som försvann mellan träden. Som hon längtat. Det ringde på dörren, han tryckte ner handtaget försiktigt och mötte de ögon han inte sett in i på tio år eller hundra. Sen sa han: ”Kom in. Jag har väntat hela livet. Ska vi börja om?” Bilen kom över krönet och allt förändrades. Himlen mörknade, vägen blev smalare mot huset och allting kom tillbaka – de heta somrarna, skriken och...

Läs mer

Kreativiteten – en ny dörr längst bort i korridoren

Det är kallt utanför fönstret. Det var varmt häromdagen, men nu är det kallt igen. Huset är tyst, sånär som på ett hoppfullt fågelkvitter som nästlar sig in genom de glesa träväggarna. Jag sitter så och håller min varma kaffekopp mellan händerna. Då och då tar jag en klunk och för varje gång har det blivit lite mer ljummet. Men det smakar svart. Det smakar närvaro. Jag tar av mig glasögonen och hela världen blir suddig, köket rinner ut i en blå massa och konturerna försvinner överallt. Inget hänger längre ihop, en helt ny plats träder fram. Jag har...

Läs mer

Hur lång tid tar kreativiteten?

”Jag vill så gärna, men har inte tid just nu. Tiden räcker inte till.” är det jag oftast får höra när människor som hör av sig till mig och undrar om innehållet i mina kurser och program. För mig är det samma sak som att säga att jag verkligen vill älska, men jag har inte tid just nu. Tiden räcker inte till. Jag vill påstå en sak, presentera en tes if you will: att vi inte har tid för kreativitet är världens största tankevurpa. Kreativiteten kräver inget av dig, den ger. Den gör allt annat lättare, inte mer kravfyllt....

Läs mer

Låt detaljerna berika din kommunikation

När du tittar på en strand på avstånd så ser du just det: en strand. Tar du klivet ut i sanden på väg mot havet, vänder du kanske ner blicken och ser några av alla miljarder korn som fastnat på din fot. En liten bit av hela stranden på din fot – ett nytt perspektiv. Om du sen lägger dig på alla fyra med en förstoringsglas öppnar sig en helt nya värld. Detaljerna. Alltid intressantare än det stora. Alltid mer överraskande och fascinerande. Här är en text om hur du kan tänka för att ge dig in i detaljernas...

Läs mer

Livet är skört, men det är det enda vi har

Känner hur psyket går in och ut ur ångesten, den går liksom inte att bära hela tiden. Det är som att jag måste ställa ner den ibland, vila armarna och ta en paus. Glömma för en stund. Varva seriösa presskonferenser och tunga artiklar med ett avsnitt av Bäst i test. Men allt oftare kommer det över mig att allt det här är på riktigt, även om det känns som att jag står bredvid och betraktar alltihop. Middagar ställs in, planer revideras, möten skjuts på framtiden, försök att umgås går i stöpet. ”Vi ses när det blåst över.” Blåst över....

Läs mer

Filosofi vid frukostbordet – vad är kunskapen värd?

Vi är inga preppers här hemma, men eftersom 50% av oss (läs: ej jag) jobbar med klimatfrågan dagligen, hamnar vi då och då i samtal om hur vi ska hantera den mörka framtiden. För det ser inte särskilt ljust ut. Jag hör till dem som tror att människan är orsaken, men oavsett vad som tagit oss hit: vi har alla anledning att vara lite smått panikslagna… Som sagt. Vi är inga preppers, men vi har en plan: vi ska fly till mitt lilla torp på landet. Vi läser på om det ena och det andra, oroar oss över den...

Läs mer

2019 eller år noll…

Jag hade försökt så länge. Gjort utkast, punktlistor, kastat bort, byggt upp, raderat allt igen. Tänkt en massa tankar och skrikit i mina soffkuddar, drömt mardrömmar om tabeller och mappar med information skriven på språk jag inte förstod. Nu satt jag med en gaffel i handen på vårt lokala lunchhak, gestikulerade, pratade hest och högt, förbannade omvärlden som kräver struktur när jag är kaos. Mina försök till anpassning hade stundtals nästan kostat mig livet – eller åtminstone livskvalitet. Jag hade försökt så länge. Men det går inte att få in den trekantiga klossen i det fyrkantiga hålet. Den blir...

Läs mer

Den spruckna planen

Vi sitter mitt emot varandra på ett sterilt snabbmatställe. Bilarna på motorvägen i närheten brusar förbi och vi är själva på väg. Bort från något och till något annat. Allt är asfalt och hastighet, men ska snart bli grönt och stilla. Det är en vanlig jobbdag i frihet och vi har dragit iväg för att vi behöver fokus och tid för varandra.  Vi sippar på varsin kaffe. Hans med mjölk, mitt kolsvart. En snygg metafor för vår relation. Samma sak men olika angreppssätt. Aldrig krock, alltid komplement.  Jag tänker på oss och hur det blev. Att vi sitter här....

Läs mer

Våndan av målmedvetenhet – älska processen

Jag står mitt i ingenstans och vill bara skrika. Spindelväv i munnen, barr sticker i de röda stövlarna, svetten rinner längs ryggen och det kliar överallt där jag inte kommer åt. Det enda jag ser är små björkstammar som invaderat hela kalhygget, det är omöjligt att få en överblick och jag har fastnat med foten i en överraskande grop. Myggorna har hittat det perfekta offret. Det började med en liten prick i ett kart-app. Pricken representerar en blomkålssvamp, en himmelsk delikatess som vi hittade av en trivsam slump förra året. Vi hade planen klar: vi ska hitta årets version....

Läs mer

Ge dina idéer utrymme – du bestämmer

Du vet hur det känns när de kommer, för du vaknar rastlös om natten. Du befinner dig i ett obevakat tillstånd, försvarslös, du kan inte värja dig och de känner det på sig. De anländer, som en insatsstyrka från ingenstans, ligger i bakhåll, anfaller. De väcker dig som hundra envisa små väsen. De håller dig på ytan, låter dig inte slappna av helt. De rör sig och kråmar sig, inte alltid så att du förstår vad det är som sker, men de finns där. Stör din rytm. Får ditt innersta att vibrera.Du kanske går upp – nästan som en...

Läs mer

Regeln är: det finns inga regler

Prestationsångest, detta utmattande fenomen. Den rör sig likt en energisugande dementor (för dig som inte är Harry Potter-fan: en sån här.) tar sig in överallt, äter upp lust och kraft och lämnar kvar mantrat: ”Jag kan inte.” Förgörande. Så här kan vi inte ha det. Jag vill slå samtliga dementorer på käften och rädda den riktiga människan där bakom. Knacka bort det hårda skalet, ge liv åt det som finns där på insidan – och som alltid har funnits där. Hos dig, hos mig, hos alla. Det finns tusen orsaker till kreativa blockeringar. Rädsla för att inte duga, att...

Läs mer
Läser in


Prenumerera på nyhetsbrevet:

Senaste kommentarer