Frida Spikdotter Nilsson

Att mäta tid

– Hur långt är det kvar till Bolibompa? – Tio minuter. Totalt uppgiven. – Åhhh… hur långt är det då? Ungefär som en huggorm, eller? Insnöad? Vår son? Inte då! – Hur långt är det kvar till Bolibompa? – Tio minuter. Totalt uppgiven. – Åhhh… hur långt är det då? Ungefär som en huggorm, eller? Insnöad? Vår son? Inte...

Läs mer

Selektiv h

Hur kommer det sig att man kan säga att det är middag tjugotvå gånger utan att det hörs, men bara tyst behöver lyfta ned Rufus från barnstolen och höra en panikartad röst från andra sidan lägenheten: – Han får absolut INTE ta mina djur som jag leker med! Jag bara undrar hur det är fysiskt möjligt att ha en så utpräglad selektiv hörsel. Hur kommer det sig att man kan säga att det är middag tjugotvå gånger utan att det hörs, men bara tyst behöver lyfta ned Rufus från barnstolen och höra en panikartad röst från andra sidan lägenheten: – Han får absolut INTE ta mina djur som jag leker med! Jag bara undrar hur det är fysiskt möjligt att ha en så utpräglad selektiv...

Läs mer

Symbolhandling

Det kan tyckas som en bagatell, men att montera sin egen brevlåda känns lite som en symbolhandling. Efter den första sommaren på torpet känner vi oss nu redo att tala om för grannarna att vi är här för att stanna. Helgen blev effektiv på många sätt. Vi hann städa bod, måla fönster, elda ris och klippa gräs. Och viktigast av allt: jag spöade David i Plump. Det kan tyckas som en bagatell, men att montera sin egen brevlåda känns lite som en symbolhandling. Efter den första sommaren på torpet känner vi oss nu redo att tala om för grannarna att vi är här för att stanna. Helgen blev effektiv på många sätt. Vi hann städa bod, måla fönster, elda ris och klippa gräs. Och viktigast av allt: jag spöade David i Plump. Snyggaste lådan i Västtorp. Kärlek. En eldar, två tittar på. Här satt han fint. I fem minuter… Våra äpplen! Det finns bara typ två eftersom de tidigare ägarna misskött träden. Men det ska det bli ändring på. Stackars...

Läs mer

Den bistra verkligheten…

Den senaste veckan har jag påbörjat ett litet projekt. Jag gör hundra situps varje dag och har även tagit mig ut på en och annan powerpromenad om kvällarna. Stolt över mig själv undrar jag om inte resultat börjar bli synligt… hmm… jo, kanske… Idag fick jag dock en fråga som fick mig att tänka om helt och istället betvivla min egen självinsikt i grunden. – Mamma, ska du ha en bebis till? Okej, jag hajar piken. Fast den var fin. Den senaste veckan har jag påbörjat ett litet projekt. Jag gör hundra situps varje dag och har även tagit mig ut på en och annan powerpromenad om kvällarna. Stolt över mig själv undrar jag om inte resultat börjar bli synligt… hmm… jo, kanske… Idag fick jag dock en fråga som fick mig att tänka om helt och istället betvivla min egen självinsikt i grunden. – Mamma, ska du ha en bebis till? Okej, jag hajar piken. Fast den var...

Läs mer

Dumma, dumma, dumma ,dumma…

… dumma, dumma, dumma mig. Hur kan jag vara så dum! Givetvis blev den gångna natten ett större helvete än vanligt bara för att jag var så otroligt superoinelligent att jag överhuvudtaget vågade nämna ordet framsteg igår. Forbidden. Shame. Somnade som vanligt över en bok en minut över 22.00 och vaknade sedan en gång i kvarten för nappistoppning till klockan 24.00. Då kom David och la sig och löste av. Då började det riktiga helvete som pågick i ca två timmar. Gallskrik i panik. Magont verkade det som. Jag höll ut i ungefär tjugo minuter sen intog jag soffan, den enda platsen i lägenheten som var ledig för tillfället. Jag är kort, men soffan är ännu kortare. Somnade in med fötterna på laptopen som stod på soffbordet. Vaknade sedan vid varje vändning och funderade på vilken ställning som var minst obekväm. Foten i golvet var oftast bäst. En annan favorit blev fosterställning, men den blir snabbt panikartad och omedelbar sträckning är det enda som råder bot. Att fälla ut själva sängen, soffan är ju gubevars en bäddsoffa, det slog mig inte överhuvudtaget. Se där. Ett tecken på att sömnbrist minskar din intelligens radikalt. … dumma, dumma, dumma mig. Hur kan jag vara så dum! Givetvis blev den gångna natten ett större helvete än vanligt bara för att jag var så otroligt superoinelligent att jag överhuvudtaget vågade nämna ordet framsteg...

Läs mer

Prenumerera på nyhetsbrevet: