Tror att jag har packat allt nödvändigt för den långa färden nu. Jag gissar att det kommer bli både det värsta och det bästa jag gjort på länge. Julian är taggad. Han har tömt sin spargris (“Jag tänker inte åka hem utan att ha köpt Lego på själva Legoland, bara så du vet mamma…”) och vi har surfat Legolands sajt upp och ner och bak och fram. Jag gled tyvärr in på Danmarks motsvarighet till SMHI också. Så nu har jag packat stövlar och regnkläder.
Men. Små svindyra hajpade plastbitar eller inte. Den här resan handlar om något helt annat för mig. Det handlar om en liten människa som har en stor sorg som stundtals tar över hela honom. Det handlar om viktiga timmar tillsammans i en drömvärld där ingenting annat måste existera. En verklighetsflykt, en paus. En stund bara för honom.
Sen har vi oerhört formidabelt sällskap med oss, vilket gör hela trippen till ett rent nöje.
Och hur fel kan det bli att befinna sig i Hof’ens hemland? Nej. Det kan bara vara rätt.
But still. Wish me luck…
Köp Efter Morris här:
Senaste kommentarer