En bebis kräver ofta en skötväska, åtminstone om man ska gå ut. Med barn nummer två är man inte så nogräknad med en del grejer så Rufus ärver det mesta. Utom just skötväskan. Vi köpte en dyr och snygg på nätet eftersom den gamla inte bara var just gammal, utan även spårlöst borta.
Den fina väskan kom på posten innan Rufus själv kom (han kom inte på posten kan jag säga) och det tog åtskilliga veckor innan jag vande mig vid den. Okej att det är roligt med många fack på en väska, men det finns väl ändå gränser? Den här är bortom alla väskgränser som någonsin funnits. Man skulle behöva en liten anteckningsbok för att minnas var man lagt allting.
Sen är jag inte helt säker, men det kan vara så att den är magisk. Lägger man nappar i ett fack så ligger de inte kvar när man kollar igen. Kul grej, verkar väskan tänka. (Ibland finns det varken nappar eller blöjor i den, men det kanske mest får skyllas på den som packar).
Och ska man ha till exempel näsdukar så ligger de ALLTID i det fack man väljer att kolla i sist av allt. Ibland försöker jag luras. €Om jag öppnar det facket först så ligger de antagligen inte där, så jag börjar med det här istället. Åh vad jag är smart.€. Men det går inte för likförbannat ligger de i det fack man öppnar sist. The evil bag slår tillbaka.
Att faktiskt ge sig på att förska minnas var man lagt prylarna är givetvis helt meningslöst. Den onda väskan raderar enkelt den delen av ditt minne med hjälp av ett speciellt minnesraderingsprogram, framtaget av NASA.
Nej, nästa gång jag ska gå ut tänker jag slänga ner allt i en plastkasse. Billigt, funktionellt, halvsnyggt och mycket lättare att leta i. Eller så skiter jag i att gå ut.
En bebis kräver ofta en skötväska, åtminstone om man ska gå ut. Med barn nummer två är man inte så nogräknad med en del grejer så Rufus ärver det mesta. Utom just skötväskan. Vi köpte en dyr och snygg på nätet eftersom den gamla inte bara var just gammal, utan även spårlöst borta.
Den fina väskan kom på posten innan Rufus själv kom (han kom inte på posten kan jag säga) och det tog åtskilliga veckor innan jag vande mig vid den. Okej att det är roligt med många fack på en väska, men det finns väl ändå gränser? Den här är bortom alla väskgränser som någonsin funnits. Man skulle behöva en liten anteckningsbok för att minnas var man lagt allting.
Sen är jag inte helt säker, men det kan vara så att den är magisk. Lägger man nappar i ett fack så ligger de inte kvar när man kollar igen. Kul grej, verkar väskan tänka. (Ibland finns det varken nappar eller blöjor i den, men det kanske mest får skyllas på den som packar).
Och ska man ha till exempel näsdukar så ligger de ALLTID i det fack man väljer att kolla i sist av allt. Ibland försöker jag luras. €Om jag öppnar det facket först så ligger de antagligen inte där, så jag börjar med det här istället. Åh vad jag är smart.€. Men det går inte för likförbannat ligger de i det fack man öppnar sist. The evil bag slår tillbaka.
Att faktiskt ge sig på att förska minnas var man lagt prylarna är givetvis helt meningslöst. Den onda väskan raderar enkelt den delen av ditt minne med hjälp av ett speciellt minnesraderingsprogram, framtaget av NASA.
Nej, nästa gång jag ska gå ut tänker jag slänga ner allt i en plastkasse. Billigt, funktionellt, halvsnyggt och mycket lättare att leta i. Eller så skiter jag i att gå ut.
Köp Efter Morris här:
Senaste kommentarer