– Mamma, varför är jag egentligen så glad idag?
Insikten om hur små människor påverkas av sin omgivning slog ner i huvudet som en måsskit från hög höjd.
Varför är min son så glad? Det regnar. Han somnade 22.30 och gick upp 06.12. Han har inte ätit någon frukost. Han har en mamma med ringar under ögonen och som pratar tidigast 07.36 och skrattar någon gång efter lunch. Han har en pappa som inte ens gått upp än. Och en brorsa som väcker honom genom att gå igenom hela hans kropp.
– Dä Babas öja. Dä Babas navel. Dä Babas ajm. Då Babas jygg. Dä Babas näsa. Dä Babas håj. Dja håj. Ont!
– Aaaaaaaajjjjj!
Ändå är han glad.
En förklaring är att den vuxna (eller, de som är över 35 år kanske vi istället ska säga) delen av familjen också är ovanligt glad.
Orsak: David slog UniversitetsGoliat. Den lilla modiga vann över den stora groteska och jag är så stolt över min man. Han som går sin egen väg och inte låter sig styras.
Jag beundrar dig och ditt mod. Älskar dig.
Sen kan det regna bäst fan det vill.
Senaste kommentarer