Söndagar är ingen favvodag, så är det. Och de följs i princip alltid av en måndagmorgon, dessutom. Svårt att uppamma någon rasande energi. Idag började jag morgonen med att göra to do-listor. Jag är skitbra på att skapa sådana listor. Men sen då? Själva do:et liksom…
Nej. Jag är håglös helt enkelt. Det händer den bästa och jag vet att det går över, men just nu har jag ingen lust med någonting. Jag skulle vilja ha en kontakt man kunde stoppa in i nån vägg och ladda på sig lite.
Och när jag sitter och skriver det här och undrar hur jag ska orka ringa de där samtalen jag måste ta idag, så ringer mobilen. En av de jobbigaste to do-punkterna löste sig liksom av sig själv. Det kändes rättvist på nåt vis.
Så nu kanske jag ska gå upp. Duscha. Göra frukost. Ringa bilverkstan. Skicka några mail. Skicka en färdig jobbansökan. Fortsätta med en ny dispostion till boken. Handla mat. Städa undan dekadensen och försätta mig själv i mamma-läge.
Sen ska jag hämta mina barn och bara sitta och titta på dem. Med dem går det inte att vara håglös. Det är bra.
Köp Efter Morris här:
Senaste kommentarer