Terapi. Vi hade en del att snacka om och samtalet hoppade hit och dit. Hon log så fint när jag pratade om min skeptisism mot coaching att jag blev alldeles varm inombords. Som vanligt hade hon en massa bra grejer att tillföra.

Vi kom in på fuck it-känslan som jag har i mig sen skilsmässan och som liksom förstärktes när jag fick sparken. Känslan av att jag har väldigt lite att förlora på att bara vara jag. Hennes hypotes (hon säger så “Min hypotes är…” eller “När du säger så, så tänker jag att…”) är att jag anpassat mig under stora delar av mitt liv. Jobbat rätt hårt för att vara andra till lags. Relationen med min exman blev liksom kulmen på det och nu är många spärrar släppta. Det är hennes hypotes. Frihet, tolkar jag det.

– Frida, jag vill beskriva dig som en sån där kloss som små barn leker med. En sån man ska få in i sin form. Du har alltid varit en trekant och ändå har du försökt passa in dig i den runda formen. Om jag säger så, förstår du hur jag tänker?

Ja. Jag förstår precis hur du tänker.

Köp Efter Morris här:
Prenumerera på nyhetsbrevet: