Det verkar som att jag har köpt en våningssäng till ungarnas nya rum. För 300 spänn. Och vips så blev den förestående flytten med ens lite verkligare. Plötsligt blev det sanning och de där bilderna i mäklarens visningsmaterial förvandlades liksom till riktiga rum. Som är mina. Mitt hem. Mitt ansvar. Min frihet.
Men just nu är jag inte där. Just nu är jag på torpet. Har precis gjort lite kaffe och sitter på stentrappan i solskenet och tittar på mina tulpaner som överlevt både sorkar och rådjur (ni hör ju själva vilken osannolik dröm jag befinner mig i!). Jag har klippt gräset och varit inne i Vingåker och bunkrat öl, sinnessjukt mycket god mat och svindyrt vin.
Och snart kommer alla ni €“ då menar jag ALLA (i drömmen ingår att ni kan tänka er att sova under bar himmel i skogen, den som är min och som bonden inte huggit ner) €“ som varit vid min sida genom de gångna månadernas helvete som nu blivit till himmel, tack vare er.
Alla ni som lyssnat, pratat, kommenterat, torkat tårar, kramat, ryckt upp mig, puttat mig i rätt riktning, stöttat mig, hållit min hand, övertygat mig om att jag klarar det, att jag är bra, att livet kommer vända. Snart står ni allihop i min trädgård. Det är trångt, för ni är många. Och i syrénbersån har jag dukat upp drinkar, snittar och ett överflöd av färska frukter och kärlek.
Sen dansar vi hela natten under de kulörta lyktorna som jag hängt upp i skogsbrynet.
Där är jag nu, i den drömmen. Och drömmar kan bli verklighet.
Det vet alla.
Köp Efter Morris här:
Hörrni alla! Jag blir oerhört rörd över att ni säger så fina saker. Det vet ni. Det betyder oerhört mycket. En sak är säker – det är tack vare alla er, som slutit upp runt mig, som jag överhuvudtaget kan och vill skriva. Ni är underbara alla!
Fan, Frida, vad bra du skriver! Sitter här o blir väldigt rörd… Men visst är det så att med vänner som finns där för en, så klarar man det mesta – även de stunder då det känns som om man aldrig mer skulle kunna ta ett enda steg framåt. Tack, vännen! Kram!
Tack för de fina orden. Önskar dock att jag funnits där för dig även fysiskt för att hålla om. Snart kommer ni hit och då ska jag ta igen de förlorade månaderna! Har redan börjat öva på min dans som jag ska framföra i skogsbrynet efter x antal drinkar. Hoppas att den kommer att tas väl emot! Pussar och kramar från din vän
Bella skulle det va, sorry…
Della: troligen blir det så…, Martin: din jävel, du ska få se…;-) Anna: kärlek! R: Såklart! Sandra: välkommen, och ja – jag vet, det är det enda i drömmen som är riktigt osannolikt faktiskt, Sara: Du kan låna Martins här ovan, hans pappa har en!
Jag kommer! Köper en husbil på studs, så behöver vi inte sova i skogen.
Jag tror ju alltid att allt är möjligt och jag vill gärna vara med på kalaset. Kommer dock aldrig tro på att några tulpaner kommer att överleva… No no.
klart att de kan slå in. De gör det nästan alltid. Men ibland får man vänta för länge och jobba för hårt för dom.
Men dansa under kulörta lyktor, det är en lätt match. Får jag lov?
När du inte får mig att garva som en tok, så får du mig att gråta av glädje. Fina, fina du!
Det låter fantastiskt. Jag kommer! Förresten, kan du inte drömma att drinkverandan ska bli klar också?
Jag kan se det framför mig, hur ungarna bråkar om vem som ska sova överst =)