Rapport från en ny vardag. Vaknade av dagisungarnas skrik på bakgården och undrade på allvar om personalen lekte den nya pedagogiska leken Skärselden med dem. Vågade inte titta ut. Med mitt nuvarande flyt så hade jag säkert blivit vittne till något som jag aldrig skulle kunnat sudda bort från näthinnan igen.

Så jag duschade istället. Länge.

Frukost. Lite nödvändig mailning och bokning av terapitid. Kändes relevant.

Vid 10.00 åkte jag in till Söder och satte mig på ett café. Det visade sig att de hade både uppkoppling och ström till min externa kroppsdel; datorn. Där blev jag sittande tills klockan nästan var 15.00 med min iPod i öronen och fingrarna på tangenterna. Skrev en hel del på inledningen till min bok. Så fick jag det sagt.

Sen gick jag och köpte papper till min skrivare och åkte hem i regnet.

Inte så händelserikt till det yttre, men till det inre – raka motsatsen. Det finns en meningen med den här frigjorda tiden. Det händer nåt nu.

Och jag är mitt i det.

Epicentrum.

Köp Efter Morris här:
Prenumerera på nyhetsbrevet: