Jag ska tydligen ta barnen ikväll och sen över helgen. Hade jag dem inte nyss? Jo. Men det får bli så för att julen ska gå ihop sig. Känns lite märkligt att koppla på modershjärnan på en fredagkväll när man är van att inte göra det förrän måndag eftermiddag.

Koppla på, ja. Det är så det går till.

Så det var först på väg hem från stan som jag kom på att barn äter middag. Och frukost också. Eller, de äter inte frukost, men man måste ändå kunna erbjuda nåt. In på ICA Årsta med dubbla väskor på grund av en tids bortavaro. Värkande axlar och moddiga trottoarer. Rinnande svett, begynnande huvudvärk och rekordförsök i antal rollatorer i samma ICA-butik. Allvarligt. Hör jag ordet fredagsmys så slår jag.

Inne på mejeriavdelningen kände jag plötsligt så tydligt hur det här nya livet blivit vardag och vana. Och jag märkte aldrig ens när det hände. Inför varje gång jag ska ta emot barnen är det samma vända. Jag skulle kunna göra det sovande tror jag.

Först förbi brödet. Sen uppför den lilla backen mot mjölken. Ta 1,5 liter ekologisk grön mjölk, 1 liter lättfil, ett paket ägg, en rosa yoghurt med katt på. Sen ner till pålägg. Leverpastej, skinka och en ost. Via köttet (köttfärs) ner mot frukten – bananer, äpplen, mandariner. En gurka. Idag är det fredag också. Förbi snacksen och två små flaskor julmust. Sen råkade jag ta en vit chokladkaka till mig själv för det KAN bli jättesynd om mig när de somnat. Det blir det i stort sett alltid.

Betala 250 spänn och slå sig ut på gatan igen.

Samma sak. Samma runda. Samma varor. Lika rafflande varje gång.

Fy fan, vad jag är tråkig. Kan jag inte göra nåt oväntat någonsin?

Köp Efter Morris här:
Prenumerera på nyhetsbrevet: