Ok. Jag har hajat. Jag är skild nu. Frida och David som begrepp har upphört, det är slut och allt det där.

Visst.

Men insåg plötsligt ikväll att det är nu det börjar. Det där “efter helgerna” som vi refererat till ett bra tag nu är plötsligt här och nu. Shit. Hittills har det mest varit snack, möjligen mental verkstad, men oerhört liten praktisk verkstad. Imorgon är det trettonhelg, vad nu det betyder. För mig betyder det två lediga dagar, varav en erbjuder öppen förskola och fritis för barnen.

Så jag börjar packa mig iväg härifrån.

Har lånat flyttkartonger och tusen blåa IKEA-kassar av syster och ska börja packa ner, montera ner, mitt liv med David. It’s over now (övar lite inför samtal från Depp). Jag ska kasta, röja, svettas, åka till Östberga. Åka tillbaka hem till källaren. Börja om. Vi snackar ryggont. Vi snackar reningsprocess. Vi snackar stålbad. Jag ska packa noga och skriva innehållet på varenda jävla kartong (lite mer detaljerat än mina nuvarande som kan heta “En låda skit” eller “En massa skräp” – förvisso sant).

Jag ska vara feng shui-nazist i mitt nya liv.

Framförallt ska jag bli oerhört lättad när jag inser att det mesta som står i källaren tillhör David “den-där-kan-vara-bra-att-ha-någon-gång” Gunnarsson.

Och imorgon kommer mitt inlägg handla om att jag blev sittande med gamla foton från nian hela dagen. Och aldrig kom iväg till Östberga.

Men då är det väl en mening med det. Också.

 

Köp Efter Morris här:
Prenumerera på nyhetsbrevet: