Pulkainköp. Bra. Det fanns kvar. Imorgon kan det vara slut. Det vet jag, för förra året kom jag “imorgon”. Men jag lär mig.
Så vi åkte efter skolan och dagis i backen här utanför. Upp och ner, upp och ner, rakt in i en sten, klippte nästan en ettåring som passerade och det hela avslutades med att Julian fick ett utbrott och vi gick hem.
– Vill ni se en film?
Sen började fajten om själva filmen. Det är en svår målgrupp, kategorin 4-8 år liksom. Mamman medlar.
– Okej. Om ni fortsätter bråka väljer JAG.
Pling. Men va fan nu då? Några grannar som tror att jag tänker välja När lammen tystnar som Rufus just fiskat upp? Medan filmgrälet förföljer mig ut i hallen öppnar jag halvhjärtat dörren med en suck.
– Hej. Jag heter Ulla och det här är…
– Ja, hej… men ni har varit här förut och jag är fortfarande INTE intresserad. Och skulle jag bli det så ringer jag, okej?
– Jaha…
Bort, bort, bort!
– Vem var det?
– Det var Jehovas Vittnen. De vill att jag ska tro på deras gud, men jag gör inte det. Jag kommer förmodligen aldrig tro på nån gud, helt enkelt.
Tyst.
– Så du kommer inte ringa dem då?
– Nej. Det kommer jag inte. Vad ska ni se för film då?
– Den här. Varulvskaninens förbannelse.
Bra. Den är bra. Den kan jag tro på.
Köp Efter Morris här:
Senaste kommentarer