Jag blev ofrivlligt amputerad igår. Min dator dog. Helt oförklarligt. M har räddat hårddisken och alla filer verkar vara intakta. Det känns ju lite relevant med tanke på att det ligger en halv bok där.
Det här är det jobbigaste som hänt mig sedan skilsmässan, kan vi väl säga. Jag känner mig halv. Stympad. Rastlös. Berövad på halva mitt sociala liv. Jag kanske borde fundera över mitt förhållande till min dator.
Så.
Nu har jag funderat klart. Jag älskar den och mitt uppkopplade liv. Jag vill inte vara utan. Ever.
Så om bloggen haltar lite de närmaste veckorna så vet ni. Fast jag är ganska säker på att jag hittar en lösning snart. För det här går bara inte.
Ja, externt verkar vara grejen på alla sätt. Hårddisken finns räddad. Och jag får ny fläkt på garantin eftersom jag låg med killen i servicedisken på MediaMarkt. Om 2-4 veckor får jag tillbaka den. Varför inte döda mig lika gärna?
Beklagar!! Extern disk vid nästa datorköp!!!
Uj. Tror Sara är något på spåren. Och i såna fall är jag medbrottslingen. Ringer genast till GW och anmäler mig själv. Hoppas tomten kommer med en Mac till dig i jul.
Spring iväg och köp ett usb-minne och minst en extern disk. Dubbla backuper. Funkar inte dator, köp en ny för fan.
Jag tror att det var det hyperaktiva facebookandet härom kvällen som överansträngde den stackaren. Den blev överhettad.
Oh, no. Men den mådde ju fint på Rival i torsdags…