Tjoho!

Sammanfattning av sommarens olika framsteg, bakslag och sidospår.

Julian har lärt sig cykla. Stort. Det började på den sluttande torp-tomten men tog snabbt oanade proportioner. Två veckor senare åkte hela The Gunnarssons till Vinön i Hjälmaren och cyklade fram och tillbaka över hela ön. Från noll till hundra. Minst.

Julian ramlade i vattnet från bryggan på Fågelö. Utan flytväst. Mamman ryckte in som livräddare med den torra kjolen som insats. Inga större blessyrer, men dock en son som återkommer till ämnet med jämna mellanrum. “Visst visste du hela tiden att du kunde rädda mig, mamma?”. Javisst, svarar den traumatiserade modern som såg sin son sjunka som en sten. Behöll lugnet. Nästan larvigt proffsigt faktiskt.

Rufus snackar så att omvärlden går och gömmer sig. I nästa vecka börjar han dagis och får flytta upp till Julians “stora” avdelning. My god. Julian å andra sidan började skolan idag. Jag är lika chockad över det som över drunkningsincidenten. Skolbarn. Inga kommentarer.

Semestern har spenderats på torpet (no shit?), på Fågelö (no shit?) samt en sväng i Kisa (no shit, från och med nu) och Ölands Djur- och Nöjespark (jo, faktiskt). Den senaste upplevelsen var först och främst barntillvänd. Personligen måste jag gå på avgiftning och är utöver det fetare än någonsin. Jag är också fattigare än på länge och faktiskt inte ens särdeles nöjd. Ty semesterns slut kom alltför fort.

Men vi har träffat alla våra störtsköna vänner. Vad vore livet utan er? Vi har ätit gott, målat vardagsrum och delar av köket på torpet, köpt soffa och fåtölj för sammanlagt 550 spänn till detsamma, varit med barnen från morgon till kväll i fem veckor, skrattat åt vår helt sanlösa yngre avkomma som har en överjordisk humor, filosoferat med den äldre, byggt skogskoja, grävt avlopp för sista gången (peppar, peppar…), läst böcker, spelat spel, sovit till halv tio varje dag, plockat svamp och bär, jobbat (läs David), kört bil (läs Frida), åkt berg-och-dalbana, badat i både hav och sjö, suttit ljumma augustikvällar och läst i bersån tillsammans med ett glas rött, njutit av livet och tittat på molnen.

Så nu vetefan hur jag ska lyckas komma tillbaka till verkligheten. Kan ju börja med att försöka gå och lägga mig före klockan ett. Resten kanske kommer av sig själv.

Köp Efter Morris här: