Vi ska åka in till Söder och träffa fina vänner i en parklek. Det är kallt och jag har lite klädbrist här hos mig. David tog kartongen med overaller och sånt eftersom han hade större förråd än jag. Det kändes helrätt i maj månad. Men vi kör lager på lager och hoppas på att solen inte går i moln.
Jag har precis bett Rufus att klä av sig pyjamasen och sätta på sig kläderna ungefär trettio gånger. De första tolv hände absolut ingenting. Efter ytterligare åtta gånger hade han fått av sig pyjamaströjan. Fyra gånger till och han var naken åtminstone.
Han kom nyss in i köket med långkalsongerna i handen.
– Mamma… jag vill inte ha de här… Det är snor i dem.
– Va?! Snor! Hur hamnade det där då, om jag får fråga?
Tystnad.
– Varför är det snor INUTI långkalsongerna? Allvarligt…
Tystnad. Suck.
– Men alltså… jag trodde det var en tröja.
Ulrika: Ja, faktiskt! Ha ha ha! Skitunge.
*asg* – “men alltså …” – *asg*
Pi; härligt att höra! Sara F; Ja, vad ska jag säga. Han är helt enkelt omöjlig att uppfostra så jag har nog gett upp vissa strider och hoppas bara att han inte snyter sig i långkalsongerna när han är femton ändå.
Ha ha ha ha, underbart! 🙂
Ha, ha 🙂
Härligt!
På tal om tidigare kommentar så mår vi bra, 2:a (riktiga) ul imorn! Spännande!