Denna summeringens dag.
2013. Året som blev det hårda arbetets år. Ett grundläggande år där utvecklingen stretade sig fram. Där jag fick kämpa för varje insikt, där få saker kom gratis. Det år som gick rasande fort. Ett år där saker och ting planade ut och lade sig till rätta – på gott och ont. Ett år av baby steps och få stora kliv. Lite energitapp i kombination med långsam framåtrörelse.
2013 var året då jag gled med och sällan kände att jag själv hade kommandot.
Planen är att ändra på det nu.
Gick nyss viken runt och letade efter ord och känsla. Vad fan vill jag? Vad vill jag åstadkomma? När jag tar den här promenaden om exakt ett år – vad vill jag att min summering ska bestå av då?
2014 ska bli en tid utanför komfortzonen. Ett år då jag utmanar mig, drar ut det bästa ur ångesten, skapar något gott och bestående av den. Året när jag vägrar att falla för de enkla genvägarna.
Någonstans under Årstabron. Någonstans med solen i ögonen. När jag blundade och forcerade fram ett leende (för jag har läst att leenden manar fram good shit-hormoner) formulerade jag ett slags motto – varje dag, varje ord, varje människa räknas.
Jag ska skriva ner dem på en lapp och sätta upp på min nya magnetvägg som min älskade syster gav mig i julklapp.
Varje dag. Varje ord. Varje människa.
Räknas.
Kom igen 2014!
Nu kör vi.
Senaste kommentarer