Frida Spikdotter Nilsson

Ett par minusgrader, vindstilla, moln- och liftköfritt. Sälenresan kan sammanfattas i ett enda ord: underbar! Julian var kung (eller prins?) i backen. Första dagen i skidskolan var måhända lite motig. Det är inte lätt att plötsligt stå på hala långa plankor med fötterna i skruvstäd av plast (vem har egentligen uppfunnit den här sporten?). Men han grejade det! Och idag såg jag med egna ögon hur han svängde runt en annan champinjon i backen. Skidkoleområdet såg för övrigt ut som en svampskog av små kroppar med jättestörtkrukor på. Rufus skötte sig exemplariskt och sov i vagnen för det mesta, när han inte underhöll hela stugan med Leijonborgimitationer. Julian trivdes så bra i Sälen att han till och med blev kvar. Men han är i gott förvar hos Agatonfamiljen och Hennyfamiljen så vi är inte oroliga. Möjligen en aning avundsjuka. Just nu är prio ett sömn för David och mig (Rufus håller redan på med det). Precis innan vi nådde Årsta kände jag att jag var på väg att bli ett med ratten. Nu tänker jag undvika bilkörning ett tag framöver. Jag har liksom fått nog av den sysslan. På väg upp. Julian och Agaton i skidskola. Snöhög utanför stugan. Julian lärde sig till slut att själv ta liften. Impad. David med Julian i koppel. Och så den som bara hänger...

{gallery}original{/gallery}

Nu börjar allt falla på plats här hemma. Det mesta är packat åt två små barn (och det vill INTE säga lite), en limepaj är bakad, snacksnötter med chili rostade, maten är handlad (jiiisus!), takboxen monterad (tack pappa!), listorna avbockade (nåja, inte alla) och svetten torkad. Mantrat har hela dagen varit, “det är värt det, det är värt det”. Och när man just bromsat in efter första åket i backen så är jag helt säker på att det är värt det. Men just nu undrar jag bara vad vi givit oss in på. Om vi överlever återkommer jag på torsdag. Hej så länge. Nu börjar allt falla på plats här hemma. Det mesta är packat åt två små barn (och det vill INTE säga lite), en limepaj är bakad, snacksnötter med chili rostade, maten är handlad (jiiisus!), takboxen monterad (tack pappa!), listorna avbockade (nåja, inte alla) och svetten torkad. Mantrat har hela dagen varit, “det är värt det, det är värt det”. Och när man just bromsat in efter första åket i backen så är jag helt säker på att det är värt det. Men just nu undrar jag bara vad vi givit oss in på. Om vi överlever återkommer jag på torsdag. Hej så...

Svenska kyrkan säger ja till att homosexuella ska få gifta sig i kyrkan. Heja kyrkan säger jag. Det var på tiden. Det är visserligen sorgligt att samhället fortfarande har en så stelbent syn på äktenskapet, men det är ändå ett steg i rätt riktning, framför allt juridiskt.  Men det viktigaste är ändå markeringen att allas kärlek räknas. Det gillar jag. Svenska kyrkan säger ja till att homosexuella ska få gifta sig i kyrkan. Heja kyrkan säger jag. Det var på tiden. Det är visserligen sorgligt att samhället fortfarande har en så stelbent syn på äktenskapet, men det är ändå ett steg i rätt riktning, framför allt juridiskt.  Men det viktigaste är ändå markeringen att allas kärlek räknas. Det gillar...

Missade stavningen på Ivar Kreuger. Annars gick det bra. Fick 6 poäng av 7 möjliga. Själv då? Missade stavningen på Ivar Krueger. Annars gick det bra. Fick 6 poäng av 7 möjliga. Själv...