Man mår kanske inte på topp när man plötsligt går och retar sig på bulgur. Nej, det gör man inte. Men jag gör det. Retar mig.
Jag verkar inte tåla bulgur, så egentligen borde jag inte bry mig. Inte mer än att det är väldigt symboliskt att min kropp inte grejar den så kallade “födan”. För mig symboliserar den också nåt slags påklistrat hurtigt. Nåt fräscht. Det är så fräscht med bulgur. Alla älskar bulgur.
Hur kan man? Det är ju som att älska wellpapp. Fast wellpapp fyller i alla fall någon sorts funktion i samhället.
Nästa gång ska jag beställa en kyckling/wellpapp-wrap. Slår vad om att jag får en med bulgur då, helt automatiskt.
Eller så tar jag bara upp den här hangupen med min terapeut nästa gång, för jag hör ju själv att jag har problem.
Köp Efter Morris här:
🙂
Gillar inte heller bulgur, urk.
Sandra; jag garvar på mig här! Ulrika; Tack. Då går jag inte SÅ långt. Men jag känner att jag möjligen avskyr bulgur ännu mer idag än igår. Nästa terapitid om en vecka…
Jag lärde mig idag att alla känslor är okej så länge de negativa inte börjar styra ens beteende. Så om du verkligen beställer wellpapp-wrap har du gått för långt. Bara så att du vet. 🙂
På topp eller inte, tål det fan inte heller…