Börjar bli galen på det här hattandet mellan lägenheterna. Packa, tvätta, planera. De rätta plaggen måste vara torra och rena vid rätt tidpunkt hela tiden. Precisionsjobb. Finns det middag? Finns det frukost? Har han redan handlat frukt, eller ska jag? Kanske i sammanhanget inte ens måste nämna hur mycket jag längtar tills jag och barnen har flyttat till eget. De här fyra väggarna, golvet och taket fungerar nu endast som förvaring av tid och kroppar i väntan på nästa steg i livet. On hold. Paus.

Fast det medför faktiskt något positivt, har jag märkt. För mig, med det dåliga minnet, är det i princip omöjligt att inte leva i nuet under de här omständigheterna. Jag kommer helt enkelt inte ihåg om jag ska ha barnen eller när. Jag kan bara tänka till “var ska jag sova i natt och vakna imorgon?”.

Och just nu är det väl det enda som jag behöver veta. Resten flyter med. Allt flyter. Panta rei.

Köp Efter Morris här:
Prenumerera på nyhetsbrevet: