Det är inte så enkelt att det går att trycka på en knapp, men det finns knep att ta till när det kört ihop sig. Det här är en artikel för dig som kanske kommit en bit med en text men känner att det inte riktigt sitter. Du skulle behöva en twist eller en ny tanke som fördjupar texten, får den att leva upp och beröra på ett sätt som går lite utöver det du normalt sätt brukar få till. Några enkla metoder att testa för att ge en alldeles vanlig text lite skimmer och färg.
Lek med formen
Ett sätt att få texten att hamna i ett annat ljus är att testa att ge den – eller delar av den – en annan form. Kanske något som gör den mer lekfull? Få den att ta andra vägar än de vanliga.
Du kan prova att skriva ditt budskap som poesi. Kanske med oväntade, ologiska och målande ord i slumpmässig ordning. Låta din hjärna släppa taget en smula. Försök inte styra texten, låt bara orden komma i en ström och se var de hamnar. Kanske kommer nya kombinationer som först inte verkar ha betydelse, men sen visar sig bära flera. Nya dimensioner, sprungna ur ditt innersta.
Sen kan du ta inspiration i dina poetiska ord för att fylla på originaltexten och blåsa den full av liv.
Du kan också låta dig inspireras av nyheter, vardagshändelser och andra genrer – skriva filosofiskt, inspireras av böcker och filmer, musik. Eller låt fler aspekter av texten skapa mer av en ”spaning” där du knyter ihop flera trådar som bevisar din tes. Du kan på så sätt också möjligen locka fler läsare in i texten eftersom fler intresseområden är representerade?
Använd spänning, humor och dialog för att fördjupa och göra att texten förvånar sin läsare. Alla grepp är tillåtna när du skapar kvalitativ storytelling.
Att leka med former är givande för både dig och texten, oavsett i vilket syfte du skriver. För boken, för artiklar, marknadsföring eller bloggar. Prova! Det är roligt att vända på det självklara.
Avgränsa dig själv
Man kan tro att kreativitet alltid gynnas av att börja med ett blankt papper, men faktum är att det ibland kan bli raka motsatsen: stillestånd.
När det inte finns några ramar alls låser sig tanken och man börjar tänka på allt samtidigt. När allt är möjligt blir plötsligt ingenting det… Det blir kaos och utmattning och det som kommer ut blir ganska ordinärt.
Snäva därför av dina ramar för att hitta kreativiteten – det blir en intressant metod för att komma loss i tanken. Ju strängare regler, desto mindre yta att rör sig på och dina idéer och reflektioner får större spelrum.
Prova helt enkelt att sätta gränser för dig själv. Zooma in på ett område och tvinga dig själv in i den skrivboxen, men låt dig blomma ut fullständigt inne i den lilla box. Där inne finns tvärtom inte en enda gräns! Använd alla medel för att beskriva din lilla kvadratmeter på det mest livfulla sätt. Om du gör det blir texten skarp och träffsäker.
När du inte gapar efter för mycket i en och samma text blir den vassare. Och kom ihåg att det är mer spännande att gå in på detaljer, både för läsaren och för dig själv i ditt skrivande.
Ingen detalj är för liten om du klär den i vackert språk. Skriv om det som andra missar i tillvaron. Det lilla som bygger det hela. Zooma in för att lyckas zooma ut.
För svepande texter som försöker täcka in för mycket blir ointressant – du vill beröra alla, men berör därför ingen.
Skriv lite till…
Utmana dig själv genom att pusha på lite mer än du vanligtvis hade gjort.
När du känner att du är klar med ett stycke eller en scen, stanna kvar en liten stund till. Skriv några meningar till när du tycker att du sagt allt, se vad som händer. Vad kommer fram? Vilken väg tar texten? Underverk kan ske när du går lite längre, lite djupare än du hade tänkt från början.
Och du kan alltid stryka sen. Tänk om det finns meningar som trollbinder där under ytan? Se till att du släpper fram dem! Det kan ske stora förändringar i ditt skrivande, oavsett form.
Ändra perspektivet
Om du känner att du kört fast kan du försöka se situationen utifrån – berätta från ett annat perspektiv än ditt eget. Det händer spännande saker med nästan alla scener och situationer om du plötsligt intar någon annans position.
Vad ser hen? Hur skulle hen beskriva det som är självklart för dig? Kommer nya saker upp? Förmodligen.
När du sen går tillbaka till texten och fortsätter kommer du helt plötsligt se allting med lite andra glasögon. Det är som att du delat din tanke med någon annan, gått i någon annans skor en liten stund. Skrivandet är magiskt på det sättet – du kan skådespela andra roller, vara vem du vill.
Allt hamnar i dina ord och blir en del av dig och den som läser.
Släpp det linjära!
Vi har en förmåga att planera och strukturera och tro att det ska bli så som vi bestämt, detta trots att det i princip aldrig blir som vi tänkt. Det kommer saker emellan, förutsättningar förändras, saker händer – eller så händer de inte. Inte sällan föreställer vi oss att saker och ting sker i ordning, i orsak-verkan, efter ett kommer två. I en logisk följd. Va? – säger jag.
På samma sätt brukar det vara när vi ska skriva. Vi sätter oss ner för att följa en linje – en början, ett mitten och ett slut. Faktum är att bara att vi har den här inställningen kan göra att det låser sig. Redan efter några meningar börjar vi ifrågasätta om saker och ting passar in i vår osynliga mall. Vi tappar farten och engagemanget, motivationen svajar och hela projektet – oavsett hur stor eller litet – känns övermäktigt.
Men vad händer om du släpper den linjära tanken och bara skriver? Korta meningar eller stycken, när du känner för det. Alla snuttarna kan beröra ditt tema för texten i någon form, men de behöver inte komma i någon bestämd ordning.
Låt de istället flöda fram som de själva vill. Lita på att varje steg du tar – även de som går i cirklar – håller dig och texten i rörelse. En våg som böljar och drar dig med.
Sen kan du sova på saken och återkomma till det du skrivit. Vad blir synligt? Förmodligen ser du nya dimensioner dyka upp. Pusselbitar att lägga tillrätta.
Dina egna pusselbitar som tillsammans blir din alldeles egen bild. Eller text, snarare.
Köp Efter Morris här:
Senaste kommentarer