Det blev tydligen översvämning bland servrarna i Danmark, så bloggen dog en stund. Skitmånga bra idéer bara fladdrade iväg ut i ingenstans. Men sörj icke. Det som har passerat, har passerat.
Och snart är det någon slags semester på ingång. Ungarna och jag flyttar ner till torpet. Vi tar det stegvis, via Trosa och några vänners land först. På söndag är vi där och tänker inte lämna det förrän påföljande söndag. Lyllo oss. Må solen skina och ölen aldrig sina.
Jag hade ju issues med packning redan i tvåsamheten. Men nu växer allting över alla gränser. Jag är livrädd att glömma nåt, så istället tänker jag – ALLT. Allt är rätt mycket, rent volymmässigt. Tur att man har kombi och kan köra lite lösbladssystem. Kasta in skiten bara. Det blir nog bra.
Påföljande steg, såsom handling och planering av matintag, orkar jag inte ens reflektera över nu. Jag har en lista. På den står det hittills; potatis.
Och det kommer man rätt långt på, enligt Livsmedelsverket.
Så imorgon tar jag mina tre oplanerat överfulla IKEA-kassar, mina två snorungar och mig själv och lämnar söder om Söder för ännu mera söder om Söder. Hej sol, värme, vänner, fönsterkitt och motorsåg. Hej underbara utedusch. Hej livskvalitet. Hej det som man gått och drömt om hela året (känn ingen press, you Torp…).
Jo, Och jag har med en bok också, sa jag det? Alltså en egen. Inte Harry Potter.
Ja, ni kan skratta. Men faktiskt. Jag tror jag kommer läsa ut den. På min frivilliga paus.
Önskar dig o ungarna en alldeles underbar torpetvecka! Puss o kram!