Nu tar vi helg va?

Hejsan,

Någon har spridit mig för vinden. Det kan dessvärre ha varit jag själv… Något har detonerat och spridit ut mig över hela tillvaron, som en utspilld påse ris.

Det är inget problem i sig att vara utspridd. Jag gillar det, bitvis (hö hö!). Men det får konsekvenser för skrivandet.

Så varför spränger jag mig själv, gång på gång? Jag har kommit fram till att det är för att jag inte fullt ut vågar lita på min egen förmåga.

Är det inte så för alla oss som försöker vara överallt samtidigt? Istället för att lägga alla ägg i samma korg, kör vi tjugofem utspridda korgar i vilka vi flyttar runt alla våra tiofemton ägg. Det är ett sjuhelsikes omkringflyttande av ägg. Det tar jättemycket tid och energi. Ägg är onödigt ömtåliga. Inte tappa! Vi ligger till och med om nätterna och flyttar ägg. Vi drömmer om ägg. Och korgar. Som vi givetvis flätat själva.

Så. Jag håller på.

På så vis mörkar jag både för mig själv och omgivningen att jag är livrädd för att inte duga som författare. Jag ser liksom till att, mycket effektivt, dränka mig själv i mängden av åtaganden för att slippa se eländet i vitögat.

För tänk om det inte är ett elände? Då blir det ju oerhört läskigt och kravfyllt. Nej. Bättre då att slita ut sig rejält och skylla på trötthet om någon frågar varför det inte blir fler böcker.

Så jag kämpar på mot en säker undergång aka fransk omelett.

Denna vecka har jag varit i tre tredjeklasser och högläst Skrämmingway och hållit skrivövningar, ska köra workshop i storytelling med ledningsgrupp inom Stockholm stad samt sitta på scenen och snacka utgivningen av Efter Morris på Own Your Book‘s stora författarevent.

Roliga saker. Många saker. Väldigt olika saker. Saker som hindrar mig från den just nu allra viktigaste saken…

The thing of all things

… att slutföra min nästa roman: Tredje lådan. Jag sitter på extremt värdefull och adekvat återkoppling från min redaktör, jag har massor att göra – minst en månads (heltids)jobb att fixa det sista. Men gör jag det? Näppeligen. Jag skriver inte på det nya slutet, rumsterar inte om kapitlen enligt överenskommelse och justerar inte heller diverse dialoger. Jag dämpar inte delen som heter Gorillan och jag förtydligar inte det som är otydligt.

Jag gör inget av detta.

Jag har inte ens öppnat dokumentet på två veckor.

I början av juni ska jag åka till Trosa med min fotografvän och geni Lena Källberg, hon som frivilligt är med i detta galna projekt. Vi ska reka upplägget för fotona i boken. Vi ska snacka skit, dricka kaffe och titta på hus utvändigt och invändigt.

Tredje lådan blir mer än en bok. Det är alltså också ett fotoprojekt… Den utkommer i svindyr begränsad upplaga med unika foton, vid sidan av den sedvanliga pocketupplagan. Boken ska releasas i samband med en cool utställning. Om detta vet vi föga mer än att det ska ske. Inte hur, inte var, inte när, men troligen i november.

Det är faktiskt the thing of all things att få allt detta klart. Sätta de sista cellerna i de livs levande Bojan, Melker och Sally. Ge dem de sista orden. Blåsa in syret, sätta igång dem, ge dem armar och ben så att de kan sträcka sig mot er som vill läsa, gå in i er tillvaro och stanna hos er en stund.

Snart ska jag skriva slutet. Och det kommer bli bra. Det vet jag.

Andra saker

Vi håller webbaffären öppen ett par veckor till – sen stänger vi för sommaren. Det är för långt att gå till posten från torpet. Vill du köpa Örnest eller Morris direkt av mig så går det bra ett tag till. Sen blir det Adlibris. (Vår kära Ormbunke är slut hos oss – men den finns här!)

7 september håller jag och Clara Diesen workshop igen – Skrivorangeriet Intensiv för dig med nya eller gamla skrivprojekt och längtan efter fokustid. Fem platser är redan paxade. Hojta om du vill ha en. Här finns mer info om upplägget som gjorde succé både i januari och april.

Örnest Skrämmingway och jag har nu, som sagt, varit ute på ett antal författarbesök på skolor. Och jag kan konstatera: det uppstår magi! Ja. Jag är partisk. Men jag är också en ärlig människa. Helt knockad av responsen från både lärare, pedagoger och elever.

Har du (eller folk i din närhet) ett intresse att boka ett besök till hösten – skola, bibbla eller annan kulturverksamhet för barn mellan cirka 5 år och upp till mellanstadiet – är rådet att slå till så snart som möjligt. Jag kommer inte kunna göra obegränsat med besök nämligen… Mer info om arvode och bokning hittar du här.