Åkte ner till Trosa igår och jobbar härifrån idag. Alla andra drog iväg med båten för att bada. Orättvist, visserligen, men också skönt. Det är befriande att jobba i en annan miljö och det går bra.

Det finns en våg här. Vår våg hamnade på Östberga-tippen i bodelningen (hela vårt bohag delades egentligen lika mellan mig, David och Östberga).

Min förra semestervecka har satt sina spår på kroppen. Efter att ha rasat i vikt under skilsmässan kändes det bra att gå upp några kilon. Men nu vetefan om det inte barkat iväg lite väl… uppåt.

Men jag kan ändå konstatera att man mår bättre i livet om man har aptit och äter mat. Och är det inte så att rynkorna inte syns lika mycket om man liksom håller skinnet spänt?

Köp Efter Morris här:
Prenumerera på nyhetsbrevet: