Frida Spikdotter Nilsson

Som synes på bilden nedan så är städgenen i den Gunnarssonska familjen inte alls så välutvecklad som man kunde önska. Jag vet faktiskt inte hur det går till men vi kan helt enkelt inte ha det välstädat. En släng av Feng shui skulle sitta fint men en kaffe i soffan är så mycket mer avslappnat och kravlöst. Igår hade vi finbesök av Jennie och Agaton och efter det infann sig trötthet och lathet och vi hann helt enkelt inte stöka till så mycket innan vi la oss för kvällen. Julian blev mäkta förvånad över att finna vardagsrumsbordet helt rent imorse. Golvet i hallen var helt rensat på leksaker och av någon anledning var köket hyfsat okej även det. Med chockad min. – Ska vi ha gäster ikväll igen?! – Näe. Varför undrar du det? – Det är ju så fint och städat här. Okej. Ribban är lagd. Som synes på bilden nedan så är städgenen i den Gunnarssonska familjen inte alls så välutvecklad som man kunde önska. Jag vet faktiskt inte hur det går till men vi kan helt enkelt inte ha det välstädat. En släng av Feng shui skulle sitta fint men en kaffe i soffan är så mycket mer avslappnat och kravlöst. Igår hade vi finbesök av Jennie och Agaton och efter det infann sig trötthet och lathet och vi hann helt enkelt inte stöka till så...

“Jag är ganska säker på att jag la den där minimala kvävrisk-kinderäggsleksaken här någonstans…” “Jag är ganska säker på att jag la den där minimala kvävrisk-kinderäggsleksaken här...

Gå till jobbet innan Julian vaknat och komma hem efter att Rufus somnat. Sånt ägnar jag mig åt just nu. Fattar inte vad det är med webb och deadline men de tu går icke ihop. Aldrig har jag varit med om ett webbprojekt som inte hängt på gärdsgårn precis innan lansering. Har det månne med mig att göra? Tror faktiskt inte det. Tänker i sådana fall inte erkänna det. Som kompensation läste jag extra länge för Julian igår kväll, men det känns som en futtig ersättning. Det är snart över, dock. Det finns ett slut. Efter fredag ska allt vara klart, no excuse, sen återgår saker och ting till det normala. Och det finns väl inget ont som inte har något gott med sig. Alltid bra att få lite erfarenhet av… övertidsjobb, magont och sömnbrist… eller nåt. Livet är orättvis, sen dör man. Gå till jobbet innan Julian vaknat och komma hem efter att Rufus somnat. Sånt ägnar jag mig åt just nu. Fattar inte vad det är med webb och deadline men de tu går icke ihop. Aldrig har jag varit med om ett webbprojekt som inte hängt på gärdsgårn precis innan lansering. Har det månne med mig att göra? Tror faktiskt inte det. Tänker i sådana fall inte erkänna det. Som kompensation läste jag extra länge för Julian igår kväll, men det känns som en futtig ersättning....

Första riktigt lediga dagen på ett par veckor. Ösregn exakt hela dagen. Kunde inte bli bättre. Inget dåligt samvete för att man inte lämnar lägenheten. Sova till 11.00 (med avbrott mellan 7.00 och 9.00) och läsa bok. Så underbart skönt. Julian var på kalas på eftermiddagen och fick själv en present när han kom hem. David hade hittat drömprylen på BR för 25 spänn – ett dinosaurieskelett. Han blev så glad att jag själv var tvungen att fälla en rörd tår när han öppnade påsen. Senast imorse förtalte han att ett dinosaurieskelett var det enda han vill ha i livet just nu. Så kvällen har spenderats med att “gräva ner” skelett under ett täcke och sen gräva upp det igen samt leka forskare och ha olika teorier. Nördigt, javisst. Men ändå ganska sympatiskt. Första riktigt lediga dagen på ett par veckor. Ösregn exakt hela dagen. Kunde inte bli bättre. Inget dåligt samvete för att man inte lämnar lägenheten. Sova till 11.00 (med avbrott mellan 7.00 och 9.00) och läsa bok. Så underbart skönt. Julian var på kalas på eftermiddagen och fick själv en present när han kom hem. David hade hittat drömprylen på BR för 25 spänn – ett dinosaurieskelett. Han blev så glad att jag själv var tvungen att fälla en rörd tår när han öppnade påsen. Senast imorse förtalte han att ett dinosaurieskelett var det enda han...

Som en fet spark i mellangärdet: – Mamma, du är aldrig hemma längre. Och eftersom jag är så dålig redan så kan jag ju lika bra passa på att jobba över. Som ikväll. Blir kvar på jobbet minst till 20.00 så barnen lär man inte se mer av i dag. Vi har massor att göra i projektet som har sin första riktiga deadline om en och en halv vecka. Men en bloggpaus kan man väl ändå unna sig. I går var en mulen dag och humöret låg i höjd med ersättningen för att vara hemma med barn i borgarnas vårdnadsbidragsförslag. Jag vet i dag inte hur jag ska klara mig hela vägen fram till helg. I alla fall inte utan knark. Men det ska gå, det ska gå. Man kan ju inte börja knarka som tvåbarnsmor vid 35. Men det är lockande. Skämt å sido. En prommis runt kvarteret får duga för att uppnå den där energin och den euforiska känslan som är så svår att fånga. Hej då. Som en fet spark i mellangärdet: – Mamma, du är aldrig hemma längre. Och eftersom jag är så dålig redan så kan jag ju lika bra passa på att jobba över. Som i kväll. Blir kvar på jobbet minst till 20.00 så barnen lär man inte se mer av idag. Vi har massor att göra i projektet som har sin...