Frida Spikdotter Nilsson

Vi har inget hus och kommer förmodligen aldrig bli ägare till ett heller (nu snackar jag villa, inte torprucklet med "visst renoveringsbehov" som vi ska köpa så småningom). Ändå läser jag artiklar om till exempel fastighetsskatten. Och om hur slopandet av den kan komma att drabba unga människor som får svårt att ta sig in på bostadsmarknaden om huspriserna stiger (kan de stiga mer?). Varför tror jag alltid att artiklar om så kallade "unga människor" riktar sig till mig? Hur länge ska jag tro det, liksom? När det står att en "ung kvinna" attackerats, vunnit på lotto, blivit bortrövad, lurad på något vis eller vad som helst, då känner direkt en viss samhörighet. Reportage och artiklar som handlar om barnfamiljer eller personer i medelåldern tilltalar mig inte alls. Det handlar ju inte om mig. När kommer man till insikt om en sån sak, kan man ju undra. Det borde väl ha skett för länge sen? Igår skulle jag skriva mitt personnummer vid två tillfällen. Ena gången började jag med 1978 och andra 1979. Om jag fortsätter så i några dagar till så är jag snart tretton, och det är verkligen ingen ålder att eftersträva. För egentligen trivs jag med min nuvarande ålder, fast jag tydligen känner mig lite för ung för mitt eget bästa. Vi har inget hus och kommer förmodligen aldrig bli ägare till ett heller (nu snackar...

På vår promenad idag såg vi ett anslag som vi upplevde hade kommit upp lite i tidigaste laget. Eller är det så att de inbitna fansen faktiskt börjar köa redan nu? På vår promenad idag såg vi ett anslag som vi upplevde hade kommit upp lite i tidigaste laget. Eller är det så att de inbitna fansen faktiskt börjar köa redan...

– De har samling och den stora dinosaurien är fröken. – De har samling och den stora dinosaurien är fröken.

En bebis kan man ha till mycket. Erkänn att det är lockande att testa lite olika grejer, som hur bebisen ser ut i tratt. Den ser ut så här. En bebis kan man ha till mycket. Erkänn att det är lockande att testa lite olika grejer, som hur bebisen ser ut i tratt. Den ser ut så...

Vanligtvis brukar det vara svårt att få ihop det med familj och vänner men idag skedde ett under. Dixons, Bylin-Boustedt-Hedvalls, Utters och Gunnarssons lyckades på samma gång ta sig till Tekniska museet. Efter en tids köande lyckades vi även ta oss in i själva byggnaden. Inte alls illa. När vi väl var inne var det dags för nästa kö – den till lunchrestaurangen. Efter intag av pannkakor, kaffe, mackor och diverse fortsatte hela anhanget till lekdelen av museet. Barnen for omkring och var tekniska av sig, medan vi föräldrar försökte oss på att föra en konversation. Lönlöst.  Bäst i test, enligt Julian, fick utklädningshörnan. Där fick man prova på att leka teveprogram och vara prinsar, prinsessor och drakar. Julian var sötast i världen som liten röd och ilsken drake. Väl hemma var alla i familjen utmattade. Alla utom den pigga mamman som fick sovmorgon i morse. Så nu sitter jag här ensam och glor på Henke Larsson på teve. Suck.   Vanligtvis brukar det vara svårt att få ihop det med familj och vänner men idag skedde ett under. Dixons, Bylin-Boustedt-Hedvalls, Utters och Gunnarssons lyckades på samma gång ta sig till Tekniska museet. Efter en tids köande lyckades vi även ta oss in i själva byggnaden. Inte alls illa. När vi väl var inne var det dags för nästa kö – den till lunchrestaurangen. Efter intag av pannkakor, kaffe, mackor och diverse...