Klockan är 1.42 och min skalle är som en micro med en påse popcorn på full effekt. Och det går inte att sova. Omöjligt. Jag hör hela tiden hur det poppar där inne. OLW.

Idéer som flyger förbi och som måste fångas i flykten. Fraser. Påhittade ord. Hela historier som måste skrivas. Projekt som måste påbörjas. Och avslutas. Jag har så många saker jag tänker dra i och jag vill börja nu. Alla samtidigt. Och hjärtat slår så hårt av förväntan att det inte går att andas lugnt. Jag bara har en känsla av att allt är möjligt nu. Den sitter i hela kroppen. Det är oerhört. Stort på nåt vis.

Eller så är det bara fullmåne snart. Dagarna innan fullmåne är alltid värst. Eller kanske bäst? Beror lite på hur man ser det.

Så jag var tvungen att kliva upp för att googla upp en trovärdig månkalender. Och ja. Det är fullmåne på lördag.

Full måne. En måne som är full. Full i fan. Full som fan.

Jag är full som fan. Full. Av liv.

Och jag hinner inte sova.

Köp Efter Morris här:
Prenumerera på nyhetsbrevet: